Guuuuud, en sån dag
Idag var en... si så där dag.
Den var bra för jag fick prata med Petter. Grät inför Petter, men i alla fall, pratade med Petter. Fick klara besked och återigen bevisat att han är världens goaste person.
Världens kanske finaste människa, som jag tyvärr inte är tillsammans med längre, men som jag tycker så otroligt mycket om!!!! som jag bryr mig om och vill att han ska må bra. Jag förstår situationen helt, herregud jag förstår. Men det gör inte det onda lättare. Det hjälper inte att jag tycker så himla mycket om honom. Galet vad det gör ont!
Jag är nästan bara förvånad över hur det kan gå åt så mycket tårar - helt otroligt, de sinar aldrig... De måste gå som i ett kretslopp, samma tårar som går runt runt i cirklar.
Så jag bestämde mig för att bli kalasfull nere på Svantes. Texas blandar drinkar och jag häller i mig - mycket bra samarbete!!!
Men wtf, varför har alla mina gamla ex bestämt sig för att: Idag är det en jättebra fredag för oss att supa i Svantes... Herregud, som om jag inte har det illa nog, måste de vara där oxå?? Allihopa???
Tur nog fick jag sympatidricka rödvin med Stina, Arash o Erica och dansa galen dans i köket. Shit, jag saknar hennes bror... alltså återigen petter. inte putte. Guuuud..... :'(
Dessutom tror jag att jag har anmält mig till att luccespexa med Kalle och Spexgänget... Hmmm.... måndag kl 18.00? och tydligen har jag lovat att gå på landskapet oxå...
Nu måste jag sova, och jag är inte helt hundra ifall detta är rättstavat, men jag får väl be om ursäkt för det.
Vilken dag, men den är överlevd.
Vet inte hur länge jag ska tjata om detta men Petter är världens bästa människa och jag är så glad att jag fått vara tillsammans med honom. Det gör ont just nu, men jag vill att han ska må bra, och förhoppningsvis är detta ett bra steg på vägen till att han ska kunna orka med allt! och vem vet.... man ska inte ha hålla hoppet levande, men han tycker om mig och det är inte på mig det är fel på, det är inte jag som är orsaken till att det är slut... så kanske... Vi vet inte var vi kommer stå när detta är klart... Jag reserverade en plats åt honom i hjärtat för ett halvår sedan och han kommer alltid ha en plats där!!!
Min bästa 1Q, min kära Petter, min allra käraste... guuud...
jag saknar honom. hans kramar, hans närhet, honom...
guuud....
Den var bra för jag fick prata med Petter. Grät inför Petter, men i alla fall, pratade med Petter. Fick klara besked och återigen bevisat att han är världens goaste person.
Världens kanske finaste människa, som jag tyvärr inte är tillsammans med längre, men som jag tycker så otroligt mycket om!!!! som jag bryr mig om och vill att han ska må bra. Jag förstår situationen helt, herregud jag förstår. Men det gör inte det onda lättare. Det hjälper inte att jag tycker så himla mycket om honom. Galet vad det gör ont!
Jag är nästan bara förvånad över hur det kan gå åt så mycket tårar - helt otroligt, de sinar aldrig... De måste gå som i ett kretslopp, samma tårar som går runt runt i cirklar.
Så jag bestämde mig för att bli kalasfull nere på Svantes. Texas blandar drinkar och jag häller i mig - mycket bra samarbete!!!
Men wtf, varför har alla mina gamla ex bestämt sig för att: Idag är det en jättebra fredag för oss att supa i Svantes... Herregud, som om jag inte har det illa nog, måste de vara där oxå?? Allihopa???
Tur nog fick jag sympatidricka rödvin med Stina, Arash o Erica och dansa galen dans i köket. Shit, jag saknar hennes bror... alltså återigen petter. inte putte. Guuuud..... :'(
Dessutom tror jag att jag har anmält mig till att luccespexa med Kalle och Spexgänget... Hmmm.... måndag kl 18.00? och tydligen har jag lovat att gå på landskapet oxå...
Nu måste jag sova, och jag är inte helt hundra ifall detta är rättstavat, men jag får väl be om ursäkt för det.
Vilken dag, men den är överlevd.
Vet inte hur länge jag ska tjata om detta men Petter är världens bästa människa och jag är så glad att jag fått vara tillsammans med honom. Det gör ont just nu, men jag vill att han ska må bra, och förhoppningsvis är detta ett bra steg på vägen till att han ska kunna orka med allt! och vem vet.... man ska inte ha hålla hoppet levande, men han tycker om mig och det är inte på mig det är fel på, det är inte jag som är orsaken till att det är slut... så kanske... Vi vet inte var vi kommer stå när detta är klart... Jag reserverade en plats åt honom i hjärtat för ett halvår sedan och han kommer alltid ha en plats där!!!
Min bästa 1Q, min kära Petter, min allra käraste... guuud...
jag saknar honom. hans kramar, hans närhet, honom...
guuud....
Kommentarer
Trackback
