urklipp

Har nog aldrig mått så dåligt förrut... Känner att allt är fel, att ingenting stämmer, att jag är grundlurad och att ingenting någonsin varit sant. Jag vet knappt ut eller in.  Jag vet inte vad som är sant längre...

Jag gråter. Jag tvivlar. Jag... hur långt ska jag nå botten innan jag inser att det får räcka? Att jag måste säga nej och bryta? 

Har allt varit manipulation och falskt? Har min bild någonsin funnits där? har den varit sann? Eller var allt bara en fasad...

Jag älskar honom och den person han är, men tydligen kan han inte vara det jag behöver. Någon måste säga stopp. Måste det då vara jag? Jag tycker fortfarande om honom, jag vill att han ska må bra och bli lycklig.

Bli lycklig utan att trycka ned mig, må bra utan att jag blir sårad.

Jag älskar dig, Petter!!! Men som det är nu, måste du leka av dig och jag kommer bara må sämre av att vara nära dig. Kommer jag kunna tycka illa om dig? jag tror inte det,  jag bryr mig för mycket om dig, jag tycker för mycket om dig.

... Du ska vara ifrån mig, jag ska vara ifrån dig.

Klarar jag av det här? tar jag mig upp ur det här igen? Det har gått så lång tid och ändå sårar det lika djupt som om någon ryckt hjärtat ur kroppen på mig. Vet jag någonting längre?

Känner jag ens honom? Har jag någonsin fått möta den riktiga personen? Var allt bara lögn och manipulation? Har du ljugit mig rakt upp i ansiktet? Vem är du? Jag blir livrädd av allt detta... Var jag den enda som var blind? Är du inte den jag trodde att du var? Den person jag försvarade och stod upp för, den jag tycker om och värdesätter?

Har jag varit så blind?   

So I think I getta go... before I start to catch a feeling, and you might end up and leaving me like you left me once before, my heart can't take no more so,  I think I might gotta go...

Alexandra Burke – Gotta Go