Vardagstankar om färger på en helgdag


http://www.youtube.com/watch?v=21dfilSok-A&feature=fvwp

Har precis kikat igenom saras blogg där hon sammanfattar sitt och fästmannens år i Kenya. Anledningen till att jag kikar igenom den idag är för att de var hemma hos oss igår på middag, myste och pratade om sina upplevelser och sin glädje över att vara hemma igen.

När jag tittar på bilderna kan jag bara tänka: Vilka miljöer, vilka färger, hjärtat skriker lite och tar glädjeskutt av att se så färgrika platser när vardagen runtomkring en mest erbjuder en kylig gråskala.

Nog för att snö kan vara fint, speciellt när solen skiner då snöflingorna i solljuset förvandlas till små gnistrande flortunna diamanter. Men förutom det är jag inte något stort fan av vintern alls. Nog för att jag är född i en kall vintermånad, men jag är en sol - och värmedyrkare i själ och hjärta.

Dessutom ogillar jag gråa miljöer, måhända att jag har en estetikers synsätt, men ljus och färg får mig rofylld medan grått för mig inte har någon positiv inverkan.

Därför längtar jag till att solen och våren kommer igen. Spriande grönt, blommor och berusande dofter, ljusa kvällar... En tid när livet kan börja leva igen.



Inte för att livet inte lever nu, tiden går framåt och dagarna fylls med uppgifter och saker som avverkas. Nog levs det. Men inte på det där känslofyllda sättet, det där varma, passionerade, glada, euforiska, lyckliga sättet.

När den gråa tiden är förbi och tiden av värme och fäger tar vid. Livet blir alltid lite lättare på våren, folk öppnar upp sig och man önskar spendera tid utanför dörren hellre än att kura inomhus.

Visst, jag ska givetvis inte bara tala om vintern som grå. Den är visst både blå och vit. Men jag har aldrig riktigt tilltalats av kalla färgtoner. Både hösten med sitt eldhav, sommaren med sin frodiga växtlighet och våren med sina blommande fäger - det är mer min färgpalett.

Nå, jag ska inte verka för pessimistisk. Tror att förkylningen och tröttheten har satt sig på hjärnan och därför blir allt lite värre än vad det egentligen är. Men jag ska försöka att bryta tankemönstret genom att göra något helt annat. Som att åka och äta middag med mina systrar. Och kanske köpa hem mer blommor till mitt hem, levande ting har en förmåga att förbättra alla rum med sin närvaro.

Livskraftigt är bättre än stagnation.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0