urklipp

Happ, då var det dags. Julhelgen är över, dags att bita tag i det sura äpplet och leta fram alla dessa böcker och ägna dagarna åt att pressa in så mycket fakta det bara går.

Det jobbiga är att man bara kan sitta fokuserad en timme åt gången. Sedan måste man upp och röra på sig, koka kaffe, äta ett äpple och så tillbaka till böckerna och ny timme igen. 

Det är alltså så jag kommer ägna mina sista dagar på det här året... Hur lockande låter det? Men förmodligen kommer det att löna sig den 14 januari.

Shania Twain – I Ain't Goin' Down - Red Album Version

Var i Uppsala igår och träffade Clara. Första gången som jag var inne på mitt rum sedan dagarna innan jul. Vad kan man säga? Det var otroligt skönt att bara ta sig därifrån och sitta nedkrupen på ett café istället.

Jag måste vara galen, ingen annan lägger märke till rösterna utanför fönstret eller tycker sig höra dörren som slår igen. Antingen är jag knäpp eller så är jag den som känner igen det där ljudet så väl, att jag hör det och ingen annan tänker på det. Lite smått galen känner man sig i alla fall.

Nåväl, det var min städvecka i alla fall och det innebär gå ned på gården o slänga sopor.
Åå han var där och det gör bara galet ont i magen att se honom. Fina fina karl... Elände.

Fokusera, snart är det nytt år. Vad mycket som hände under det här året, vad kan inte hända under nästa??

Men det där nya året är inte riktigt så lockande. Våren känns bara otroligt tradig. Den ska mest bara gå... ja, och sen då? Det finns inget att vänta på sen! De här dagarna på nya året kommer vara lika viktiga som dagarna i maj och juni. Elände.

Jag är bara inte intresserad av att gå de här kurserna som jag sökte i höstas. Jag borde kanske välja en annan inriktning. En inriktning som gör att jag har fullt upp och inte orkar tänka. Så att jag har för mycket att göra så att jag tillsist glömmer bort honom. 
Jag är säkerligen inte så ofta i hans tankar som han är i mina. Men för att kunna nå dit behöver jag ha den där pausen ifrån honom, som man måste ha för att kunna fokusera på annat, och den pausen går inte att få när jag bor rakt ovanpå hans kontor. 

För tillfället har jag flytt ut till det lilla förlovade landet Alsike, där snön ligger vit på taken och där det är så fullkomligt tyst och stilla när man är ute om kvällarna att man kan höra vinden i träden eller höra snön som dansar sin lilla yrdans på garagetaket. Man kan dessutom titta på stjärnorna. Stå mitt i trädgården och blicka upp mot himlavalvet och inte låta sig störas av någon gatubelysning. Det är min lilla fristad just nu.  

Shania Twain – It Only Hurts When I'm Breathing - Red Album Version

Men det ska väl bli bättre. Tiden ska bara få ha sin tid.

Men vad jag hoppas att jag kan få hålla kontakten med honom som vän, som vi har sagt. Det kanske inte fungerar nu, uppenbarligen inte... men sen?

Tystnad är nog något av det allra värsta jag vet.