urklipp

Det är varmt i luften. Kvällsluften är ljummen och det är november, det går bara inte ihop.
Man behöver inga extra vantar eller någon mössa, för att inte tala om halsduken, som man mest har för syns skull. Inte kan man gå utan halsduk i november, hur skulle det se ut?

Det är ungefär en resumé av mina tankar när jag traskade hem från Linis ikväll. Ja, nog hade jag tänkt att jag skulle plugga, och nog pluggade jag alltid. Men jag var otroligt sällskapsjuk där runt kvart över åtta snåret, så jag bjöd in mig själv på lite film - och vindruvsmys. Det var otroligt länge sedan jag åt vindruvor att jag nästan glömt bort hur gott det smakar. Som... blålila sötma, kan man beskriva det på något annat sätt?

Så, det blev alltså inte riktigt som jag tänkt mig den här helgen. So what? Imorgon är en ny dag, och för mig innebär det specifikt en kvällstimme då jag äntligen får träffa Petter. Då jag får rå om honom alldeles för mig själv. Den tanken muntrar upp något oerhört!!

För även om november försöker göra sitt allra bästa för att verka mindre avskräckande - sure, det är skön temperatur utomhus - finns det inte särskilt mycket ljusglimtar att se fram emot. 

Min vecka blev lite så där struken/omstrukturerad/omplanerad, men av skäl som jag förstår. Det gör inte kram-mys-gosbehovet mindre, men jag får i alla fall chans att se och träffa honom, alltid något =)

På lördag den 21, är det familjemiddag med både min och Linas familj. Helgen därpå är det väl, om jag inte är helt borta, första advent med inplanerat glöggmys hos Annika. Den söndagen råkar även infalla på min vecka, I say no more...  

Nu blev klockan - igen - på tok för mycket för att jag ska kunna fortsätta. 
Bilder från Växjöresan ska läggas upp, jag lovar, men det får bli en annan dag!