H-vete...dags igen...
Kvällen tog en liten vändning som jag inte väntat mig eller önskat mig. Idag hade jag hellre velat skriva om hur jag tog min första salsalektion för terminen, hur förkylningen 'still going strong, hur sugen jag är på morotskaka och faktiskt överväger att gå iväg och handla ingredienser. Är det söndag, så är det!!
Men icke sa nicke.
Jaha... då var det dags igen. Eller? Kan hända att jag bara inbillar mig. Chansen till det är i och för sig väldigt minimal, inte för att skryta om min förmåga att utläsa rätt diagnos, men eftersom jag nu haft det en si så där 11 ggr på 2 år, borde jag vara lite av en expert på området. Kan jag själv tycka.
Samma känsla varje gång, och än så länge har det aldrig slagit fel.
Nu är klockan 19.51, det ger mig två valmöjligheter:
Möjliget 1:
Denna metod har jag vackert döpt till "Vänta och se". Denna metod är dessutom väldigt populär hos sjukvårdsrådgivningens telefonpersonal, och borde då vara mest förnuftigt?
I alla fall, det innebär att jag snällt stannar hemma och ser åt vilket håll det verkar gå. Det kan hända att detta bara är allmänt obehag, och då är det bara att vänta ut kvällen och natten, och har det då inte gått över - utan kanske till och med blivit värre - till imorgon, kan jag springa iväg till mitt kära stamställe vid kl. 07.00 när de öppnar.
Möjlighet 2:
Det här är något jag själv föredrar, eftersom jag får hjälp omgående och slipper dras med eländet flera onda timmar mer än nödvändigt.
Denna metod innebär att jag går iväg redan ikväll till Uppsala Närakut [läs stamställe] eftersom de faktiskt har öppetider fram till kl. 23.00, observera även på helger!!! Sedan är det bara att vänta på att cirkusen drar igång. Träffa sjuksköterskor och läkare, som alltid är lika trevliga och förstående. Nästan så att jag är igenkänd där, vilket kanske inte är så bra rent hälsomässigt dock... Sedan får man en trevlig bedömning = antibiotika. Klart och Betalt. Ikväll kommer dessutom alternativ 2 innebära en regnig promenad till akademiska, då det är enda kvällsöppna apoteket vid den här tiden på dygnet.
Hmm klurigt val...
[Och varför gick det fel den här gången? Jag vet exakt vad jag ska göra för att förhindra detta, ändå slog det fel.]
Ska jag då behöva traska dit? Det här kan vara rent falskt alarm, och då har jag gått ute i regnet, blivit kall och våt och förvärrat förkylningen i onödan. Men jag vill inte dra på mig någon lättare form av njurbäckeninflammation heller.
Varför kan jag inte bara få gå till ICA och handla kakingredienser istället?
Mmm, det får nog bli morotskaka ändå, det kanske kan vara värt det i slutänden!
- eller ja, fråga mig imorgon om detta visade sig var ett klokt val...
