Påskafton
Finns inte mycket att säga. Är hemma i Alsike med mormor och morfar och föräldrarna.
Huvudvärk. Men nu ska jag väl prompt stanna kvar här ikväll, så what to do...
Skulle gärna gå ut på kvällspromenad, men problemet i Alsike är att det inte finns någon gatubelysning, eller det finns nästan ingen gatubelysning, så man får promenixa själv - eftersom resten av familjen vill titta på något inspelat program med fiskar... jag säger inget om det, om man nu gillar fiskar så varsågod, titta på för all del - i kolmörker... Man kan ju i och för sig alltid ta med sig en ficklampa, men det skulle inte vara någon jättepopulär idé att jag går ut själv i alla fall.
Så... jag blir verkligen fast här eftersom det verkligen inte går några som helst bussar härifrån för att 1) det är lördag och 2) det är påskafton. Sämre blir sämst när det kommer till helgtrafik på landet kort och gott.
http://www.youtube.com/watch?v=Iz6cVQmSEPQ
Tur att det i alla fall finns internet = dator = elektricitet, jag tackar hjärtligast för det. Men nu råkar datorn dessutom vara lämpligt placerad i gästrummet, där morföräldrarna ska snosa. Det innebär att morfar - om ett litet litet tag - kommer vilja gå och lägga sig - klockan är ju ändå tio, man får vara tacksam för att han stannar uppe lite längre på helger än på vardagar i alla fall - och ja... då får man som trevligt och väluppfostrat barnbarn snällt stänga ned "den där prylen" och lämna rummet.
Jag är inte pessimist, det bara låter så. Jag blir bara så trött. Jag gillar min släkt; vi träffas 16 ggr om året - allas födelsedagar samt jul och påsk. Och utöver det kommer dop, bröllop och begravningar.
Men ibland blir man bara trött, alltid nya saker som ska göras, människor man ska anpassa sig efter, folk som ifrågasätter det man gör, folk som inte hör och folk som pratar i mun på de andra just för att de inte hör. Saker som måste upprepas 15 ggr och saker som missuppfattas. Det är inte konstigt att man får spänningshuvudvärk. Och idag är ändå inte hela släkten med.
Jag ska vara trevlig imorgon, jag lovar. Jättetrevlig och allt kommer vara "Super, jättebra, kunde inte varit bättre, har fullt upp i skolan och sommaren är redan planerad. Fantastiskt, och hösten sen, jag ser verkligen fram emot hösten!! Härligt att vara ung och ha hela framtiden framför sig, javisst är det underbart...och hur går det för er och renoveringen då?"
Vad var det jag sa? Nu var det alltså dags... "Ja, nu skulle mormor och morfar vilja gå och lägga sig, nu kan du väl - för en gångs skull - ta och anpassa dig lite... Så stänger du av det där..."
[Bit ihop nu Camilla, bit ihop, bit ihop. Fräs inte till, behärska, behärska]
Grrrrrrr.......morr........ Men jag kan - om jag kan - jag kan bita ihop, nicka och le och svälja och anpassa mig. Jag är otroligt jäkla bra på det så det är inte sant. Visst, ibland går det sämre än andra gånger men men... Jag gör det i alla fall.
http://www.youtube.com/watch?v=jWAzHpunFog&feature=related
Don't you worry about tomorrow, don't you worry about anything tonight
