urklipp

                                  Various Artists – Once Upon A Dream

Ibland kan man vakna upp på morgonen med en väldigt konstig tanke i huvudet. Eller jag kanske mera skulle kalla det en slags insikt. I alla fall, jag vaknade upp imorse med tanken/insikten att "Det är så här det kommer att vara".  Bara det, det är så här det kommer att vara, inget mer.

Jag vet inte riktigt vad som kan ha framkallat denna tanke under natten eller varför jag ens kom att tänka på det just idag.

Kanske att gårdagen gav en lite hint om hur kommande dagar kommer att te sig...

Våren kommer passera förbi väldigt fort. Det är Valborg nästa vecka och sedan är det redan maj. Jag kommer jobba och plugga, avlsuta min kurs och sedan bara jobba. Det kommer vara min vår.

Sedan är det väl min sak att försöka fylla min tid med roliga saker. Fira valborg, gå på vårbal, få lön, kanske åka in till stockholm och strosa runt... 

Jag vet inte. Det kändes som en ganska tom känsla att ha. Ett krasst konstaterande. Ett jaha, var det här allt?

Men jag var ju så glad igår. Jag förstår inte, jag tyckte att det var bra eller så bra som det kan vara under de givna förutsättningarna.

Idag känns det... solen skiner, vinden blåser, jag vet inte... ska det vara så här nu framöver alltså? Ska tiden bara passera?

Ikväll är jag bjuden på middag hemma hos syster med några av hennes vänner. Det kan nog muntra upp.

Det är en trevlig kvällsplan. Så varför då denna känsla?   

                                              ---

                                Once there was a time,
                                Like no other time before,
                                Hope was still an open door,
                                Once upon a dream.

                                And I was unafraid,
                                The dream was so exciting!
                                But now I see it fade...
                                And I am here alone!