Barnen och Hedarna och Lucia

"Barnen och hedarna... Barnen och Hedarna... BARNEN OCH HEDARNA!"

04.00 väcks jag upp av en massa oväsen utanför mitt fönster. Naturligtvis måste jag gå upp och kika och utanför på gatan står ett gäng studenter med tomteluvor och brölar ut tre ord till melodin av Gläns över sjö och strand.

Mitt tålamod är lite sisådär mitt i natten och jag tänker arga tankar om att OM man nu prompt ska stå och sjunga gläns över sjö och strand mitt i natten, kan man väl i alla fall ha artigheten att lära sig hela texten? Så att vi som tvingas lyssna i alla fall kan få lite mer variation än BARNEN och HEDARNA!!!

Runt åtta väcks jag återigen av ett bankande på min dörr. Lätt sömndrucken går jag upp och öppnar och där står Uplands kulturnämnd i ett sött luciatåg och sjunger med levande ljus och glitter i håret. "Det finns glögg, pepparkakor och lussebullar om ni vill ha ute i köket" säger vår kulturchef till mig och en nyvaken Malin, som försiktigt tittar ut genom sin dörrspringa och vi tassar glatt ut i  köket och jajemän, där finns ett helt fat med lussekatter, pepparkakor och glögg i en stor termos. Frukost!!!

Ja, det är Luciamorgon och vilket underbart sätt att vakna på. Det satte minsann lussestämning på hela dagen! Det näst bästa med det hela är att jag är vaken, tidigt!!!! Det gör att jag kan jobba på bra med min uppsats, woho!!

Sedan är det en liten rask promenad till Carolina och låna en väldigt liten bok och sedan vidare mot Engelska parken. Där har min handledare lämnat ett stort brev till mig med en avhandling om mellankrigstidens kvinnobild. Nog kände jag mig en aningen speciell när jag fick gå in i den "förbjudna" korridoren där alla professorer och doktorander håller till. Där inne hämtade jag ned ett stort kuvert med universitetets logo på och där det stod med stor textning Till Camilla från Eva.

Ååh jag växte nog minst en halv meter och kände mig jätteviktig. Här går jag med ett viktigt kuvert minsann!! Jag kan vara en doktorand så vitt alla andra kan se, jojo, viktig och betydelsefull, det är jag det när jag går genom de stolta hallarna på Engelska Parken.

Hemma igen och skriva skriva skriva.

Lussefika med Johanna och vi planerar vår köpenhamnsresa och talar om våra händelserika helger. "Vad ska jag säga? Jag lämnar dig själv i tjugofyra timmar och se vad som händer..." Det har visst blivit Johannas ständiga replik när det gäller mig och mina helger.

Sedan blev klockan 18.00 och det blir glöggmys med Emma och Malin. Vi sågade uppsatser, pratade julmat, diskuterade intressanta barnboksidéer, min kadettbal, Helga, nyblivna studenter, New York, pubkvällar, litteratur med genusanknytning och mycket annat.

Klockan blev 23.30 så vi höll traditionen uppe med våra lååånga fikor.

Ja, dagens meny har bestått av lussebullar, pepparkakor, te och glögg. Kanske inte den mest nyttiga och proteinrika mat man kan tänka sig, men det är ju ändå Lucia - då får man tänja lite på gränserna.

För stämningens skull, min favoritjulsång med denna fantastiska änglaröst:

Celtic Woman – Ave Maria







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0