Så anlände Juni
Måste jag vakna? Tydligen. Det här ska uppenbarligen vara en sådan dag då man faktiskt måste vakna.
Happ... klockan är 12.53. Dock har jag faktiskt lyckats att sova mig igenom ett fruktansvärt buller från någon lastbil utanför på gatan, men det är svårt att somna om nu när jag faktiskt har vaknat.
Har även lyckats drömma om att jag låg och sov på en filt i solen och blev väckt av två spralliga barn, som kom och studsade på mig. Sedan fick jag agera högläsare och läsa ur någon av Narniaböckerna.
Happ... givetvis låter inte hjärnan mig ta någon paus från någonting, inte ens när jag sover...
Kort därefter ringer syster och vi ska tydligen bege oss hem till systeryster 2 och bestämma vilken destination vår sommarsemester ska gå till; Madrid, Barcelona... ?
Beslutet blir sisådär, det är tre olika personers planer, sommarjobb, inbokade resor som det ska tas hänsyn till, vilket krånglar till datumen en aning.
Än så länge har vi ingen reseplan bestämd. Dock har vi en massa småplaner som vi vill genomföra i sommar. Systrarna vill fira sina födelsedagar tillsammans och ha 50års fest, 23år och 27år = 50. Dessutom vill vi gå ut på en riktigt bra restaurang någon sommarkväll i våra finaste sommarklänningar och dricka drinkar och äta trerätters. Eller åka båt ut till Skokloster och ha picknick.
---
Idag är det premiär för Sommarsvantes. Hade velat gå ned, men nu känns det ganska meningslöst. Vet inte riktigt varför jag skulle gå ned dit själv...
1, För att jag någonstans tycker om min nation? Det gör jag, ibland hyser jag dock någon slags hatkärlek till allt jag sätter i samband med den, men deep inside tycker jag om huset och trivs att vara där. Det blir bara lite fel ibland och då blir jag rädd och vågar inte gå ner. Men det rår inte huset för.
2, För att jag med alla säkerhet kommer att träffa på någon jag känner och kan hänga med?
Eller så går jag inte ned dit för att jag vet vilka som kommer vara där och jag inte riktigt vet vilket humör jag är på, för att fixa att möta någon av dem.
Nog lockar det oneklingen, jag hör musiken genom väggarna, och det kommer att finnas vit chokladmousse med honungsmarinerade jordgubbar på menyn...
Eller så går jag ut. Eller så går jag och lägger mig. Eller så fortsätter jag att tänka, titta ut genom mitt fönster och lyssna till Wicked - the musical.
Idina Menzel – I'm Not That Girl - Original Cast Recording/2003
Idina Menzel – As Long As You're Mine - Original Cast Recording/2003
Vilka jäkla alternativ...
---
Alexandre Desplat – New Moon [The Meadow] - Soundtrack Album Version
Imorgon ska det tydligen oxå bli en sån där dag då man faktiskt måste vakna.
Jag måste köpa biljetter åt mamma till "Fyra lyckliga män" på Regina. Jag ska träffar Matilda och Emma och antagligen äta mat eller glass - beroende på väder.
Jag måste förmodligen gå upp till skolan och se om det går att ordna att jag kan fortsätta plugga i Uppsala i höst. Om det nu är vad jag vill... Vad jag vill... vad jag vill är att ha en egen lägenhet
--- Jag är så förbannad trött på dessa gråa instängande väggar, på dessa 13 kvadratmeter som man inte kan bjuda hem någon till, på denna gråa korridor med ickelevande personer som tassar runt i smyg utan att man ser dem. På denna lilla yta där allt bara är kaos och oordning ---
Jag måste nog ta och gå ut. Det är en nattfjäril som dras till mitt lampsken i fönstret och jag får en liten tanke om att jag vill slänga ut den ut i kylan och mörkret igen.
Ikväll är det en sommarkväll. Det är mörkt och kallt utomhus, men officiellt sommar. De kanske har tända lyktor på svantes? Eller varma filtar? De erbjuder säkerligen inte te. Jag kanske bara skulle ta och tassa förbi? Eller bara sticka in huvudet genom grinden och sedan fortsätta min väg utanför murarna?
Eller... eller ska jag bara gå och sova? Sova och drömma om skrattande barn och en sagostund på en filt...
