urklipp

Lever just nu under filosofin att varje dag är en ny dag, som jag ännu inte har lyckats förbruka med opruktiva saker. En ny dag innebär nya chanser och nya möjligheter.

Det kan tyckas som en positiv livssyn, men är egentligen bara ett sista krampaktigt sätt för mig att försöka hålla hoppet uppe om att jag faktiskt kan lyckas gå iland med att lämna in en färdig uppsats den 20 december.

Vad har jag då lyckats göra idag?

Jag har lyckats med den fantastiska bragden att sova till kl.13.00 och vaknar inte av att jag känner mig pigg och utvilad, nej, jag skulle lika gärna bara kunna blunda och somna om. Det som hindrar mig är naturligtvis den oskrivna lagen att man inte får sova bort en hel dag.

Har även hämtat ut teaterbiljetter, strosat in på Hemtex och suckat hänfört och drömt om den gången jag får min alldeles egna lägenhet och får pynta med julgardiner, dukar och annat sånt där underbart som gör ett hem till "hemma".

Har övervägt att sätta mig ned och skriva på uppsatsen. Lyckades dock övertyga mig själv om att det nog går lättare ifall jag inte befinner mig i mitt rum, utan kanske rent av åker ut på landet och skriver istället.

Åker ut på landet och missar av den orsaken två trevliga middagserbjudanden; Äta våfflor med Texas och Babylonia eller äta i Svantes med Johanna, Martin, Niklas och Maria. 

Men har man väl satt sig på bussen, så åker bussen helt enkelt... Inte mycket att göra åt saken.

Hemma, kokar riktigt gott kaffe och äter pepparkaka med ädelost på. Skriver inte på min uppsats, men läser däremot en av mina teoriböcker; Ellen Keys tankar om kärlek och äktenskap från 1916.

"De som älska varandra äro makar." Ett äktenskap utan kärlek är ett oäkta äktenskap och bör därmed upphävas.

Nå, jag har även lyckats bevisa varför en bra ledare ska läsa Jane Austen och gilla citronsorbet, så något kreativ har jag i alla fall varit:

Hmm, citronsorbet och Jane Austen... Tja, jag tror inte att du är helt fel ute. Om man har läst - och som litteraturvetare har man det - Pride and Prejudice and Zombies, så finns där många fina tips på hur man bäst har ihjäl fienden och undviker att en själv och sina nära och kära blir dödade, vilket, som jag har uppfattat det, borde vara bra saker för en ledare att veta. Med andra ord: Jane Austen bidrar till fördjupade kunskaper inom krigsföring samtidigt som den bidrar till underhållning och avkoppling. På liknande sätt som Bamseserierna är förklädda litterära moralkakor.

Vad gäller citronsorbet så innehåller det väldigt få ingredienser; socker, vatten, äggvitor och, kan du tänka dig; citron. En bra ledare ska bl.a. vara 100% säker på att han klarar av uppgifterna och kunna utföra uppgifter med snabbhet. Citronsorbet, som du sett av receptet ovan, är med andra ord inte speciellt svårt att göra. En person som med få medel kan utföra något så enkelt men med resultatet att det blir så gott, måste helt enkelt vara en bra strateg. Med andra ord, citronsorbeten - med få medel bringa stor vinst - är en metafor för de här personernas utsökta ledarförmåga...

Det får kort och gott bli mitt bidrag för dagen med förhoppning om att imorgon kommer bli än mer effektiv och produktiv.

Ny dag - nya möjligeheter.

---

Min telefon får ett sms, och precis på samma sätt som att jag vet att det inte kommer vara det jag hoppas på och därför försöker intala mig om att inte bli besviken, precis på samma sätt hoppas jag i alla fall och lyckas inte undvika den där slokörade sucken.