En inspirationshatt, tack
Tänk om man hade lite inspiration sparat i en liten trollkarlshatt. När man så kom till den där punkten att all skaparlust, tankeförmåga och kreativitet bara försvunnit så kunde man gå till trollkarlshatten och dra fram lite inspiration och vips så var man på banan igen och kunde skriva.
Vad jag önskar att jag hade en sådan trollkarlshatt just nu. Här sitter jag med en kopp honungsvatten i ena handen - jag försöker kurera min hals och hoppas på att jag inte blir förkyld innan jul - och med datorn i knät och med vetskapen om att jag måste skriva eftersom hela uppsatsen ska vara i princip klar på fredag, men jag hittar ingenting vettigt att skriva om. Jag sitter och stirrar på skärmen och absolut ingenting dyker upp.
Visst, jag är i princip klar.... har påbörjat min sammanfattning och borde fixa till min forskningsöversikt, men är i stort sett klar... Men gaaah, det går trögt nu.
Huvudet är på en helt annat plats idag. Och som om det inte vore nog så borde jag tassa ut i kylan och köpa klart mina julklappar... suck.
Inte för att det egentligen är suck och pust för att det snart är jul, nejdå, men jag har bara slutat känna den här jullängtan, som jag i stort sett har haft sedan oktober. Jag dricker glögg som en galning, jag har pyntat, men just nu när man sitter här med datorn i knät, då känner jag inte riktigt att det är jul om tre dagar.
Splittrad är rätta ordet. Stressad. Obekväm. Fast jag vet nog varför.
Alla dessa tankar. Som om det inte vore nog så dyker dessa tankar upp igen, det var ett tag sedan, men jaha, vad ska man göra? Tänk om, varför, borde jag inte vara helt nöjd vid det här laget?
Mjo, jag vet... men det kommer väl vara min achilleshäl tills... ja, tills riktigt långt fram i tiden kanske. Tills minsta lilla korn av tillgivenhet har suddats ut och då borde tankarna väl hunnit med att smälta bort vid den tiden.
Vad jag önskar att jag hade en sådan trollkarlshatt just nu. Här sitter jag med en kopp honungsvatten i ena handen - jag försöker kurera min hals och hoppas på att jag inte blir förkyld innan jul - och med datorn i knät och med vetskapen om att jag måste skriva eftersom hela uppsatsen ska vara i princip klar på fredag, men jag hittar ingenting vettigt att skriva om. Jag sitter och stirrar på skärmen och absolut ingenting dyker upp.
Visst, jag är i princip klar.... har påbörjat min sammanfattning och borde fixa till min forskningsöversikt, men är i stort sett klar... Men gaaah, det går trögt nu.
Huvudet är på en helt annat plats idag. Och som om det inte vore nog så borde jag tassa ut i kylan och köpa klart mina julklappar... suck.
Inte för att det egentligen är suck och pust för att det snart är jul, nejdå, men jag har bara slutat känna den här jullängtan, som jag i stort sett har haft sedan oktober. Jag dricker glögg som en galning, jag har pyntat, men just nu när man sitter här med datorn i knät, då känner jag inte riktigt att det är jul om tre dagar.
Splittrad är rätta ordet. Stressad. Obekväm. Fast jag vet nog varför.
Alla dessa tankar. Som om det inte vore nog så dyker dessa tankar upp igen, det var ett tag sedan, men jaha, vad ska man göra? Tänk om, varför, borde jag inte vara helt nöjd vid det här laget?
Mjo, jag vet... men det kommer väl vara min achilleshäl tills... ja, tills riktigt långt fram i tiden kanske. Tills minsta lilla korn av tillgivenhet har suddats ut och då borde tankarna väl hunnit med att smälta bort vid den tiden.
Kommentarer
Trackback
