urklipp

        
                           Hans Zimmer – Frost Despondent


    
           
           
                        Some say the world will end in fire,
                        Some say in ice.
                        From what I’ve tasted of desire
                        I hold with those who favor fire.
                        ... But if it had to perish twice,
                        I think I know enough of hate
                        To say that for destruction ice
                        Is also great,
                        And would suffice.

                                                         R. Frost

Måhända att jag inte är byggd för att leka med eld, kanhända att jag inte är ämnad för iskyla heller. Endera väg leder till att man blir antingen bränd eller förstenad. Ändock har båda en lockande dragningskraft. De är svåra att motstå, inta sant?

Nå, enough with the nonsense. En av vägarna kan bära längre än den andra, så låt den väg som bär bära.

Förutom min lilla fundering om vad jag tror kan hjälpa mig mest, att fortsätta gå på min redan inslagna kalla väg - den passar mig visserligen - men med risk att det kan bli svårt att ta sig ur den senare... så försummar jag uppenbarligen mina föreläsningar fantastiskt bra. Jag har nu försovit mig i två dagar - och det är bara torsdag - och missat en och en halv föreläsning, enbart på grund av att nämnda föreläsningar ligger runt kl. nio på morgonen  och det här är bara första veckan än så länge...

Spelar tydligen ingen roll vare sig jag lägger mig vid nio eller ett, hur mycket jag än sover är det tydligen nästan rent utav omöjligt för mig att vakna på morgonen. Jag sov uppenbarligen till tio imorse och jag är fortfarande sjukt trött, som om jag inte fått sova någonting alls under natten. Nog för att jag vände mitt dygn otroligt mycket förra terminen när jag skrev uppsats, men det borde inte vara så svårt att vända tillbaka det igen.

Däremot har jag märkt att jag drömmer otroligt mycket just nu, drömmar som jag faktiskt kan komma ihåg när jag vaknar. Förmodar att hjärnan processar otroligt mycket under de här dagarna, eftersom jag uppenbarligen vaknar upp och känner mig helt slut. 
 
Kanske det skulle gå lättare att vakna om det inte vore så varmt i mitt rum? Nu kanske det är läge att börja sova med öppet fönster igen, vilket förhoppningsvis har två fördelar, ett: att jag somnar lättare och två: att jag förhoppningsvis vaknar lättare.

Is ute, varmt inne, kall på ytan, eld i sinne'.

Kombinationen kan helt klart vara den bästa av två ting.