Preopponering

Har nu mutat min opponent med en fika och kommer förhoppningsvis lindrigare undan inför morgondagens uppsatsventilering.

Nej, det har jag inte egentligen gjort, men man kan alltid hoppas. Det är ändå trevligt att hinna ses innan och småprata lite så att inte morgondagen känns lika skrämmande. Fast det måste erkännas, det är inte helt nervfritt i kroppen ändå.

Har nu äntligen förmått mig att läsa igenom min egen uppsats, något som jag inte gjort sedan jag lämnade in den tjugonde december. Nog för att man vrider lite pinsamt på sig när man finner mindre stavfel, någon blankrad för mycket eller noter som man tagit bort men som jag faktiskt glömt bort att ändra i litteraturlistan... skamligt och dåligt, jo jag vet, men på det stora hela känner jag mig ändå nöjd med den. Den är godkänd för opponering, jag skrev den inom utsatt tid och jag lyckades faktiskt producera en C-uppsats, något som faktiskt inte alla studenter lyckas med... Ja, nu sätter jag näsan i vädret här, men jag sticker inte under stol med att jag är stolt över att jag faktiskt klarade av det. 

Nog för att jag vet att jag har haft instutitionens uppsatsguru samt professor i Litteraturvetenskap som handledare och att hon inte skulle ha släppt igenom en uppsats som inte nådde upp till godkända kvaliteter, men ändå... Att sitta och försvara sina stackars 28 sidor och förklara huruvida man resonerade eller inte resonerade... Usch!!! Kan de inte bara köpa att jag panikartad kämpade ur mig 10683 ord för att jag var tvungen för att klara kursen?
Tråkigt nog tror jag inte att de skulle köpa det argumentet.

Suck och pust, jag kan inte sova, har ingen som helst ro i kroppen, tankarna flyger och far kring den där jäkla ventileringen, huruvida man blir sågad eller inte. Så illa blir det förstås inte, men bättre att förvänta det sämsta och bli förvånad än tvärtom.

Men imorgon kommer snart att vara överstökad och då borde jag börja fundera på när min nästa kurs börjar. Vet inte riktigt hur pigg jag är på att plugga ännu en termin och börja om med allt igen. Terminerna är lixom desamma varje gång, samma döda tidssträcka med liknande upplägg.

Usch...

nå, ska väl göra ett försök att sova, hur bra eller dåligt det nu kommer att gå....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0