Måndag
Oproduktiv dag.
Grå dag.
Pluggdag.
Samma sak imorgon förmodligen... Suck.
Lina, om du vill rädda mig med en promenad imorgon eller någon av de närmsta dagarna skulle det uppskattas.
Dagens plus: middag.
Dagens minus: äsch, det behöver jag inte ens ta upp.
Borde göra något åt humöret. Hur rolig är man att umgås med när man är så här?
Första advent
Vill bara påminna alla glada om att det är en väldigt bra söndag.
Det första och allra bästa, äntligen sova och tillbringa tid med väldens goaste 1Q. Sedan kan inte jag hjälpa att jag kanske är världens sämsta människa att ha ett förhållande med... Eller kanske ska uttrycka mig så här ; kanske den mest puttiga och med sämst temperament.... För övrigt är allting bra, tackar som frågar.
Nog pratat om det. Dagens aktivitet var julmarknad och cafébesök och jakten på den perfekta varmchokladkoppen. En riktigt skön första advent.
Sedan var det dags för en bilresa. Linis och jag susade hem till min syster, där det bjöds på adventsfika med Annika och Niklas respektive familjer. Dagen innan hade 7 timmar gått åt till storbak: Lussebullar, saffranskaka, havrebollar, hästskor, glöggbollar, maränger, tryffel, apelsintryffel, mjuk pepparkaka och kokostoppar.... Ni anar själva att risken för att gå upp en klädstorlek var stor.
Nog för att jag bävade rejält innan huruvida jobbig den här "släkttillställningen" skulle bli - jag och Lina hade mentalt pepptalk i bilen - blev den ändå över förväntan. Men naturligtvis blev den en aning lättare när de vuxna åkte hem, och det bara var vi tre systrar + nicky hemma. Feeest var det här!!!
Hämtpizza, ostbågar och "90-talet - ett försvarstal" på tv fick oss i precis rätta stämningen. "Det är en 90% risk att det kommer kiss... eller jag säger så här; Det kommer att bli kiss..."
Mot tolvsnåret började jag och Lina att tänka på refrängen. Motorväg och radion på högsta volym. På 20 minuter sjöng vi oss hela vägen hem till Uppsala. Högt och rejält ska det vara.
Lady Gaga – Bad Romance
Nu sitter man här, kan inte riktigt sova, tittar på klockan. Vet att man borde gå och sova för att orka upp i tid. Det skulle väl ha gått lättare om jag gjort som min kära mor föreslog; Du kan väl komma med hem och sova?, varav mitt svar blev ett rungande "NEJ, aldrig i livet..." Kan nu i efterhand tyckas lite väl hårt. Hon vill ju bara väl! Men nej, även om man kanske lägger sig bättre i tid i Alsike, skulle jag aldrig palla med den där känslan av instängdhet. Huva!! Man är fast och kan inte ta sig därifrån.
Nu har ju tankarna en tendens att flyga iväg. Det var denna helg. Sedan flyger denna vecka - men den kanske inte blir så jobbig ändå... Det finns ingen fast tidsaspekt att hålla sig till, vilket är skönt - och så kommer helgen och sen veckan efter det, och sen har vi Luccegasque.
Bara man får de här små "andrummen" tillsammans, kommer nog saker att gå väldigt bra... Jag är bara oerhört lycklig just nu, kan man nog säga. Att bara få tillbaka den där känslan man har när man umgås med någon man tycker oerhört mycket om, den är värd så otroligt mycket. Spelar egentligen ingen roll hur många timmar det blir, men bara att få den där känslan vid jämna mellanrum gör att andra saker känns så himla mycket lättare.
På tal om det, eller egentligen inte, menar såklart inte att låta egoistisk, men är man det om man säger ifrån? Är det inte så att man faktiskt gör ett val att stå upp för sig själv och säga att jag har saker, som betyder oerhört mycket för mig och som jag vill prioritera? Att prioritera sig själv låter ju inte så vackert, men att våga säga ifrån och prioritera vissa saker är väl egentligen bara att vara ärlig mot sig själv? Respektera sig själv och få andra att börja respektera en.
Om man sedan tackar ja till att göra något, vet ju personerna att man vill göra något, att man frivilligt valt att spendera tid med dem eller vad man nu ska göra.
Dessutom blir ens egen vardag så mycket bättre, mindre outtryckt ilska, som får gå genom kanalen "ta en snabb promenad runt halva uppsala" eller " blir sur och bittsk över helt andra saker".
Våga säga ifrån och stå upp och vara sann mot sig själv. Det är saker, som måste jobbas på lite här känner jag.
Som Lina sa: "Ingen vill ha någon som ständigt undviker konflikter. Att inte ta upp något tär ju succesivt på en relation, av vilken sort den än må vara."
Nu blir konsekvensen sådan att jag inte orkar ta kontakt över huvudtaget. Jag stänger av. Blir en nickande robot, som gärna vill öppna upp sig men som lixom inte hittar nyckeln dit. Jag skrattar, ler eller är sur o tvär och låtsas. För vissa har jag dock förlorat lite av den här förmågan att låtsas som ingenting, vilket resulterar i att de får se den sura och bitska millan, som i och för sig inte är så trevlig att ha och göra med. Jag ska inte säga gratulerar, för det är ju inte riktigt trevligt, men ni är i alla fall högt uppe på min förtroendestege och det om något är högt värdesatt hos mig.
Måste gå o sova. Detta får räcka för nu.
(Mental post-it: Måste komma ihåg att dricka mycket tranbärsjuice imorgon...)
...sa Bill
Jag är förvånad och ändå inte.
Vad ska jag säga? Det blir inte alltid som man tänkt sig. Verkligen inte som man tänkt sig. Men på något sätt smälte jag det i alla fall. Sov kanske inte som bäst igårkväll... Men men, det blir kanske annorlunda ikväll? [Hehe, jag inser ironin i detta påstående]
Men jag tänkter vara optimistisk till bevisad motsats.
Anyhow.. det var en mycket bra film jag såg igår, sista Stieg Larssonfilmen, den borde ni absolut gå och se. Jag kan fortfarande rysa av vissa scener ur den.
Nu ska jag gå o möta Clara vid stationen!!!
Tjing!
Citron
Det doftar citron i hela mitt rum!!!
Jag har nämligen storstädat idag. Sovrummet, hallen och toaletten har fått sig en ordentlig omgång, nu borde det glänsa om kranar, handfat, speglar och blänka om bordsskivor. Sängkläder byttes och nu är det rena vackra lakan och örngott i min säng. Dessutom inviger jag min nyinköpta aromalykta och doften av citrongräs fulländar hela den rena känslan.
Nu kanske många tror att jag bara fredagsstädar så där litegrann inför helgen. Det skulle mycket väl kunna vara så, nu när det ändå är första advent på söndag och allt. Men min bakomliggande tanke är att nu äntligen har min helg kommit =) Och då vill jag att mitt rum ska te sig välkomnande och mysigt =)
Ikväll ska jag dessutom gå på bio med Lina, Luftslottet som sprängdes, den sista i Stieg Larssontriologin. Jag hoppas den är värd sitt lilla nätta pris på 110 kr. Men det är den nog, det har de tidigare filmerna varit.
Det har varit en väldigt trevlig dag idag måste jag säga. Den har bara varit allmänt mysig. Jag tycker om att städa och se snabba resultat. Och sen ikväll... Sen kommer kära 1q hem och sover hos mig!!!! Jag är såå otroligt nöjd och belåten!
Nu ska det nog faktiskt tas o ätas middag här hemma, sen ska det nog läsas lite om filosofer och sen ska jag bege mig ut i fredagskylan ned till Royal.
En otroligt bra fredag, som kommer att arta sig och bli ännu bättre om jag anar rätt ;p
...kan ju lixom aldrig skada att ha sina nya sexiga underkläder på sig... ;)
Ska man förföra, så ska man banne mig göra det ordentligt, am I right?!!!
Ha en mycket trevlig kväll!!!
Snart vill torsdag
Bra fråga! Vidare...
En dag i Paradiset.
Kan hända att dagen inte började i dur, men sen tog den sig. OM den gjorde =D
Föreläsning utan kaffe, gäspningarna var ett faktum. Men vi behöver inte fastna där... Dagen tog fart vid 12, för då var det pannkaka till lunch!!! *mumma* pannkakor nam nam gott gott för en milla =D
Gyllenfrästa - stekta - pannkakor med sylt och grädde och lunchsällskap med Emma och Matilda.
Sen bar de av ned på stan med Matilda för att titta på julsaker... Massa julsaker <3
Glitter och kulor, söta tomtar, vackra juldagsmorgonkoppar och stora mjölkkrus och underkläder...
http://www.lindex.com/se/StartPage/StartPage.aspx klicka vidare till "Christmas Films"... Kan man kombinera två av världens bästa saker?? Yes, we can...
Ja, jag kunde inte låta bli... Det blev en liten till julklapp till mig själv... men den var mörkröd och fin... + så hette den "Good Christmas" Går det att motstå då? Nej, det gör det inte!
Dessutom har stan äntligen tänt upp sin julbelysning... Det lyser så vackert därute. Och det finns en jätte vacker gran vid Rektorsparken. En riktig gran med ljusgirlanger *glittrar med ögonen*
Adolf Fredrik´s Girls Choir – Betlehems Stjärna (Gläns Över Sjö Och Strand)
[Det här är ju så vackert så att man får rysningar av välbehag längs med hela ryggraden]
En skön och härlig torsdag alltså. Snart får jag dessutom julpynta i mitt rum!!!!!! Grangirlangen ska upp i fönstret tillsammans med de stora röda kulorna, min lilla gran ska pyntas och min halmbock ska få komma upp och pryda något hörn. Så vill jag köpa (baka) pepparkakor och glasera.
Snart, snart, snart... :D
Hur är det möjligt att humöret kan studsa så upp och ned från dag till dag? Det är ju inte riktigt klokt. Återigen, det är nog helt klart en väderfråga. Idag var det sol, igår var det inte sol. Idag var jag nöjd, igår var jag missnöjd. Hur logiskt som helst.
Vill ha nyårsmiddag snart...
Vill, vill, vill... :D
Vill snart ta och börja köpa julklappar till min syster och övriga. Måste bara hitta en tid som passar både henne och mig. Borde även kika runt på vackra julklappspapper och band, snören och rosetter. Borda tänka på att köpa mig en julklänning, tänk om man skulle ta o skaffa sig en vinröd klänning i velourtyg?
"Jag tänker jul, kanske mera specifikt julafton. Jag tänker gran i ett hörn, kanske lite julmusik så där charmig i bakgrunden. En mamma kommer in - vet inte än om det ska vara en statist eller inte - får fila lite på det - i alla fall... In kommer en mamma... med en kalkon. Och det är då va, som jag...eller ja, inte jag, utan det är då som själva klänningen gör entré va. jag tänker att den är röd, tänker att den är i velour, och det är DÅ, som den här frågan skapas, var är ja, vart vill jag, vart ska ja...hallå... "
Eller så borde jag fundera på bättre [viktigare] saker, som t.ex. hur ställer jag mig till Comtes tankar om "att lära för att förutse för att kunna?" eller Benthams " Största möjliga lycka för största möjliga antal?"? Eller varför inte festa till det så här på kvällskvisten med Hobbes tankar om "Ett allas krig mot alla"? Eller festprisse nummer ett, Shopenhauer: Allt är lidande eller leda... öh, jaha? Och annars då, bilen går bra?
Jag kanske skulle ta och läsa filosofi? fenomenologisk filosofi?
Fast det vore nog bäst om jag lät bli, för alla och envar...
Vad det inte det jag sa?
Igår ropade jag hej, och idag får jag väl ta mössan i handen och kontra med ett hej, hej... Nej, jag ska inte vara larvig... Men man blir lite trött på sig själv ibland. Otroligt trött. Så pass trött att man gärna skulle ta och bädda ned sig sjäv i en liten mjuk låda och stoppa in sig själv i garderoben. Så fick man snällt sitta där i lådan och vänta tills man blev snäll igen, medan det andra jaget går ut och köper sig en jättestor kopp kaffe.
Något åt det hållet.
Nå... Igår använde jag begreppet min och mitt lite för ofta för att det ska vara bra, så då gick karma in och gjorde att jag fick äta upp det idag. Med råge, slevade lixom på en extra stor portion.
Hur ska jag säga detta? Jag får helt enkelt ta och tänka om mina veckor. Eller.. numera kommer jag vara anträffbar varenda kväll varje vecka. Eller.. nu krymper vi ned veckor till helger istället... oj, jag menar förståss varannan helg, ursäkta det lilla misstaget. Men men det kommer bara att vara så här till jul... tills lilla gumman slutar ha praktik och kan börja ta hand om sina barn igen.. Nej ok, fel att ta ut puttigheten där.. Dax att gilla läget - är det inte det jag har gett mig in på? Då så... Dessutom är det ju jättebra för honom att få mer tid för att umgås med sina barn!!! Det är ju faktiskt alltid prio ett för föräldrar... Svårt det där, jag får ju aldrig träffa pappan, jag träffar ju bara killen...
Men det är ju inte så att jag inte kommer se honom alls... Shit herregud, har jag gått och martyrat in mig i ett hörn, va?? Skärpning Camilla - och det med basta! Ja, o det med basta, sa Bill. Ja, bada bastu, det är hälsosamt, det, sa Bull.
Men nu om något så hoppas jag verkligen på att jag får mitt extrajobb vid julbordsserveringen i december. Då om något, så kommer jag vara fruktansvärt upptagen på både dagar, kvällar och helger så det kommer inte finnas någon hejd på det!! Helt enkelt Underbart!!! Så, jag kanske ska ändra mig. Nu framöver kommer ingen att kunna träffa mig, för jag kommer inte vara ledig!!!
Det innebär att tiden fram till jul kommer att gå så fort, att det inte kommer att finnas någon hejd på eländet.
Hallelujah!
Misslyckas jag med att låta entusiastisk? Är jag putt? Jo, en aning, men det är bara temporärt.. Ge mig lite danstimmar så går den känslan nog snabt bort!
-------timmar-------
BLÄ!!! jag säger det igen, blä!!! Dansen gick absolut värdelöst idag. Jag kan inte följa, ingen kan föra ordentligt och det blir bara kaos. Vi behöver fler karlar till dansen. Ge oss fler förare så kanske det går bättre nästa gång.
Hur säger man till en karl att han gör fel?? "Ursäkta, jag gör rätt, kan du låta mig föra dig så att du vet hur du ska göra?" Kanske inte det mest pedagogiska sättet att uttrycka sig på, kanske hans lilla manliga ego tar illa upp,
men jag har aldrig sagt att jag är duktig på att lära ut. Men sjutton va trött man kan bli. Människor alltså... KARLAR framförallt! "Ursäkta, låt mig tänka först..." Hallå, bli inte så putt, jag försökte bara hjälpa till, men det klarade du uppenbarligen inte av.
Jag är sjukt sugen på pizza med pizzasallad... Onyttigt och inte bra någonstans, men guu va gott ändå. Men man blir inte söt på julen om man är dubbelt så bred som man är lång. Men vatten, det är banne mig det nyttigaste man kan få i sig!!! Vattenkompenserar pizzabehovet - perfekt!
Läste nyss Linas blogg, och jag vill oxå bada skummigt bubbelbad och baka kladdkaka på en onsdag... Tänk att orka vara huslig och pysslig. Vill oxå! Jag tvättade idag i alla fall, ger det några plus på husligkontot?
Imorgon, lunch inprickad med Emma o Matilda efter föreläsningen, då har man alltid något positivt att se fram emot den dagen. Om jag inte springer ned till 1q på jobbet, men jag kanske inte hinner se honom innan han traskar hemåt... Aja, det får man ta itu med då... orka vara negativ redan nu.
Och vem var det som skulle fokusera på det som var bättre?? Shit, det är vädret, det gör mig galen...
Hmm... Måste gå på bio och se New Moon, för det skulle jag ju göra när 1q är borta... Kanske får lov att göra det nästa vecka om det inte blir av denna vecka...
Nu orkar jag inte med mig själv och mitt dåliga humör, nu får ja allt gå o lägga mig och vakna på rätt sida imorgon och bli den glada och trevliga Millan!
Bättre
Backstreet Boys – Bigger
Dags att daska upp sig!! Dags att fokusera på det som är bättre!!
Igår hade jag min stora deppardag, till råga på allt elände var det måndag. Uschigt, fyigt, bläigt, gråtigt och ruskigt!
Idag var det nya tag som gällde, upp o hoppa när väckarklockan ringde. Ok, ni känner mig, jag snosade mig igenom 3 alarm, men jag kom upp runt elvasnåret - tadaaa!!! Fint folk kommer alltid upp sent, eller hur var det nu?
Tanken var att mina nya rutiner skulle börja gälla idag - a girl has to start somewhere - och vilken dag passar inte bäst att starta än en gråpiss... gråaktig tisdag i slutet av november? Menar det!
Plugga innan lunch, göra ordentligt lunch - nu kanske inte snabbmakaroner med sås är världens bästa lunch... Kanske ska ändra begreppet till att äta lunch istället - och sedan lite mer plugg. Efter detta tänkte jag vid tvåsnåret unna mig att gå ned och hälsa på 1Q. Men han var icke på jobbet, så det sket sig raka vägen upp i ändtarmen igen. Oj, ursäkta den osmakliga liknelsen!
Nånå, sedan blev det lite tågelitågåkande till Knivsta och göra visit hos världens bästa barnmorska i hela vida världen... Tänk att inneha den titeln va? Skulle sitta fint på CV:t
Sedan var det middag i Alsike och massa massa kaffe... Ljuvligt! Kaffe måste nog börja ingå i min "bli-glad-över-mitt-i-veckan" saker. Vardagslyx, att dricka gott varmt kaffe! Det kan få mig på alldeles strålande bra humör. Jag är inte svårflirtat, jag inte...
Jag kan bli lycklig av att se någon av de små ekorrarna, som bor i träden längs min promenadväg mot engelska parken - ååå en korrbeeebiiis, brukar bli mitt spontana utrop bli - eller morgongosa lite med den mjuka katten, som stryker omkring längs med kyrkogårdsmuren. Eller att äta frukost!! Eller få dricka kaffe med mjölk, skummad som oskummad. Eller få träffa människor jag tycker otroligt mycket om!! Ett få ett spontant telefonsamtal av en trevlig väninna. Eller planera lunch med lunchsällskap. Eller ta hand om nytvättad varm tvätt. Eller titta på en favoritserie på tv. Gå på bio och mysa med en popcornbox...
Heter det verkligen popcornbox? Ni vet, de där små kartongerna man får fyllda med ljuvliga smörpopcorn, som smakar riktigt salt och gott, som det bara kan göra när man är på bio?
... Eller köpa nya underkläder - jag vet, det är som knark för mig - eller att få kramas.
Det borde vara varje persons rättighet att få en mysig kram varje dag!! Man blir ju alldeles varm och glad av det!! Jag längtar alldeles tokmycket tills jag får min kram igen! Av en speciell famn, av en speciell person.
Vet, det är väldigt mycket min och mitt i den här bloggen, det är ju inte så att jag äger alla dessa grejer, som jag nämner jämt och ständigt. Exempelvis relationer kan man inte äga, inte heller kan man äga veckor. Men underkläder kan man banne mig äga, och det gör jag. OM jag gör, jag äger kanske för mycket men vill prompt ha MER!!! På den fronten kan jag lugnt säga att jag är: Materialist, javisst!
Dessutom kunde jag äntligen få fram de fina korten på mig och systerystrarna från i lördagskväll. Foton kan även det göra mig otroligt glad - måste komma ihåg att ta med det på min "gör-mig-glad-lista".
We are family...
I got all my sisters with me...
Idag tänkte jag, som sagt var, ta och fokusera på det som är bättre. Pratade lite med min syster by true blood, ojoj, vilken snygg övergång ;) till att nämna att jag igår såg mitt allra första avsnitt av just True blood med Texas!! Nu har jag en liten aning om vad alla har varit så besatta av hela hösten. Vilket resulterade i att jag kontrollerade att mitt fönster och min dörr var låsta en extra gång, bara för säkerhetsskull. Inte för att jag var rädd eller så...*harkel* Men tanken på att bli mördad i mitt rum har aldrig riktigt tilltalat mig! Det räcker med tanken att jag kommer att bli mördad av vår mattjuv, när jag kommer att komma på denna i "stjälandets stund". Och så blir jag jagad genom korridoren och in i mitt rum av denna kökstjuv, som på något mystiskt sätt har en yxa med sig. Ett väldigt märkligt verktyg att ha med sig, när man ska sno mat kanske...
Anyhow, pratade lite med syster, alltid trevligt! Och nu ska jag ta o titta lite på olika juldekorationer, som det går att köpa. Ska nog förresten ta och leta upp mitt julpynt, som jag hade förra året, så att jag kan ta med det till Uppsala och pynta loss hela mitt rum, så att det liknar ett enda stort julkort :)
Tills vi möts igen...
Plingeling...
Hahaha, sitter och småkikar på Rydbergspjäsen på Fredriksdalsteatern från 2001:
http://www.youtube.com/watch?v=BG_j0Aeszc4&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=Q8xyPcZL7pA&feature=related
Au revoir eller àla Eva Rydberg: Å röva ut....
Dag i motvind
Emil Jensen – På rymmen från flykten
Dag i motvind, eller i medvind, eller i snedvind, eller i korsdragsvind eller...
Eller en helt vanlig dag.
En vanlig måndagsdag.
För ett måndagsbarn.
Ett trasigt barn med tungsint grottekvarn.
Grottekvarn? Hopplöst dumt och medeltida
inget bra uttryck för att beskriva det samtida, nutida.
Ett måndagsbarn med för lite tid, för mycket tid.
För mycket tid att tänka, att sänka
hungerskravet,
byta bort behovet, beta av, bita tag
i dagen, den långdragna vardagen, nedslagen
omedvetet panikslagen, trött och medtagen.
Tid att tänka, för att dränka
sorger, bekymmer, utan behövd tillflyktsort.
Klockan går för långsamt
stampar strikt på min uppehållsort.
Ser tiden har stannat sa hon...
Men det är inte klockan som stannat,
som går, som tickar, som snurrar.
... det är kyrkan som snurrar runt klockan
Kyrkan som snurrar runt klockan
---
Varför blev detta dikt?
Dagen var som den var,
rimmad som orimmad.
S som i Söndag
Först ut hade vi salsan, snurr snurr snurr och härliga rytmer. Den här gången hade även luftkonditioneringen behaget att fungera, det var ett extra +!!
Efteråt skuttade jag hem, bytte om och strosade bort till Musikens hus och gick på bokmässa "bokens dag" med mamma.
6 st författare som höll föredrag i tre timmar om sina böcker. Väldigt intressant, köpte mig t o m en bok av Kjell Ericsson, som skriver deckarromaner om Uppsala. Tydligen ska denna hans sista bok i serien utspela sig i uppsalas ackademiska kretsar. Känns ganska nära och bra för tillfället.
Sist ut var det kvällsfika med kanelgifflar, tända ljus och nyuppsatt adventsljusstake =D
Jag, Olle och Gustav hade en mycket trevlig fikastund, när plötsligt det ofattbara händer...
Gustav går.. - eller ja, det är inte det som är det mest ofattbara, men han går i alla fall - och det dröjer en liten stund. Sedan öppnas dörren plötsligt och Mattias, från våningen under, kliver in och tittar lite snopet på mig och Olle som sitter och fikar. Vi hejar glatt.
DÅ slår det mig. Han har inget med sig in, t.ex. någon matlåda för att kunna värma i vår micro. Han har ingen som helst orsak att gå in i vårt kök...
Tydligen inser han det oxå, för han vänder sig om mot dörren och tittar på "tvättmaskinslagninslappen"[långt ord] och konstaterar "ja.. den är lagad nu alltså.." och så går han ut.
Jag och Olle tittar chockad på varandra... Kan det vara Mattias som är vår nattliga kylskåpstjuv???
Helt otippat.
Men nu kan vi inte anklaga honom, för vi vet ju fakiskt inte att det faktiskt är han som är den skyldige. Dessutom snokade Olle lite och såg att han faktiskt gått och skrivit upp en tvättid i tvättrummet till imorgon [läs idag].
Men varför gick han in i vårt kök för att titta om tvättmaskinen var lagad? Går man inte till tvättrummet först och kollar då? Det hela är mycket märkligt. Men ja, vi vill ju inte dra några förhastade slutsatser. Oskyldig till motsats bevisad, a.k.a påkommen med händerna i syltburken. Men Olle författade i alla fall en mycket fin lapp och satte upp i sitt skåp, just in case. Det är ju ingen oskylig som kan ta illa upp av att läsa den, när lappen ändå sitter i hans privata skåp.
Lappen lyder som följer:
Hej Mattias,
vad trevligt att du tittade in.
Alltid trevligt med besök!
Dock skulle jag gärna se att mitt pluggfika
fick stå kvar eftersom jag just nu är inne
i en intensiv tentapluggsperiod och fika är
väldigt viktig för studiemoralen.
Ha en bra dag =)
En otroligt finformulerad lapp. Jag tar åt mig äran för meningen: Vad trevligt att du tittade in.
Den här dagen gick fort förbi,. Nu önskar jag bara att resten av dagarna denna vecka ska passera lika fort, så att 1:a advent kunde komma, och jag efter det kan få uppleva min vecka igen.
Vet att jag varit dålig på att höra av mig under helgen, men jag vill inte verka för jobbigt påflugen. Tidiga erfarenheter säger mig att det kan vara otroligt tröttsamt med kontaktsökande personer. Så, jag jobbar på den sidan och avhåller mig från att ta ständigt höra av mig.
Vilket visst har gjort att jag inte hört av mig alls... men jag har tänkt på honom desto mer, tänkt på ifall barnen blivit vaccinerade mot grissjukan, om de börjar må lite bättre. [NU tänker ni förmodligen att jag tänker på barnen rent av egoistiska skäl, för om de är friska så får ju jag träffa honom lite oftare, men riktigt så känslokall är jag faktiskt inte.] Det räknas väl in?
Men han är förmodligen ingen tankeläsare. Men han kanske kan lista ut det ändå??
I och för sig har inte han heller hört av sig, men han har ju fullt upp med barnen och att planera mitterminsresan, så det har jag full förståelse för. Tyvärr är de tidiga erfarenheterna även här och spökar, och den här gången är de inte av lika bra kaliber. Men jag jobbar på de där panikkänslorna, försöker handskas med dem när de blossar upp. Tänka positivt! Det här är annorlunda. Tystnad behöver inte alls betyda det allra värsta, även om de oftast gjorde det förra gången. Med det var då, och inte nu.
Så kväver man de känslorna redan i första glödningsperioden, och så fortsätter man bara att andas.
Nu är det sovdags för mig.
Först ska jag bara kika in i badrummet och titta efter galna mördare, som kan lura bakom duschdrapperiet.
Hej på en stund!!!
Kort och gott: Lördag
Vaknar upp i Alsike och tänker att idag är dagen här. Äntligen har dagen kommit då jag tar tag i mig själv - hänger upp mig själv på en galge - och skaffar mig bra rutiner.
Det hände ju inte.
Jag åker in till Uppsala, och tittar ut genom fönstret. Tänker att en härlig solskenspromenad kommer göra mig gott.
Icke då.
Istället sätter jag mig framför datorn och kikar runt på Victoria's Secrets hemsida och dör - och hamnar i himlen -medan jag pratar med Em live från Växjö, via den mobila enheten. Vi kom överens om att ifall jag skulle få ett infall av ren överaskningsentusiasm, skulle jag ta och köpa mig den här ljuvliga dyrgripen och bära på Nyårsafton:
Isn't she pretty, så säg?? Som klippt och skuren för mig, om jag vore 2 meter lång och levde på luft. Kan vi nog ordna, någon som har några styltor till övers?
Men den här djupröda färgen... Åååå, behöver jag säga mer?? VILL HA!!!
Så, den där promenaden blev inte riktigt av... Det där med att skaffa motståndskraft mot sjukdomar och så där, det struntade jag raskt och glatt i, när det nu fanns massa sånt här trevligt att ägna timmarna åt.
Dessutom sjöng jag högt och ljudligt till Mojjes Jag sitter fast i en lift, så jag roade mig kungligt.
http://www.youtube.com/watch?v=0AqBNf9-DWA
Sen händer det värsta av allt,
jag måste kissa...
Som ni förstår har jag ett problem
för ett toabesök i ett liftsystem
är inte så lätt, tack jag vet...
... så jag kissar på mig...´
[efter detta kommer Camillas egengjorda tonartshöjning]
- kiiiiisssssaaar pååå miiii... -
Refr. JAG SITTER FAST I EN LIFT...
Stackars Olle, om han nu råkade höra min vackra serenad.
Sedan började min påklädnad inför middagen. Svart, svart, svart...hmmm, kanske lite väl svart, eller jag vet inte, vad tycker ni? Jag dyker bestämt ned i min byrålåda igen, simmar runt i ett stort svart hav av tröjor och linnen och slänger ut intressanta kläder på måfå. Grönt? Svart? Blått? Svart?
Kvart i fem är jag i alla fall påklädd, påbylsad med ytterkläder, och står och väntar ute på trottoaren.
På väg mot middag och Linis familj!
Hittade söta systerbilder från år och dar sen...
Får jag lov att presentera Camilla, Annika och Lina i miniformat:
Italien:
Waldemars udde:
Sommar i Luleå:
Parga, Grekland 2008:
Nu är det sussningsdag för fröken Lind.
Godnatt, Sov gott, och välkommen åter!!!
Vad kan man säga?
Vad ska man säga?
Man vaknar och tycker inte det finns någon riktig anledning till att gå upp ur sängen överhuvudtaget. Sammanfattar det på ett tydligt sätt?
Som tur är, blev jag lite kreativ och ringde syrran. Bjöd in mig på en sällskaplig pluggeftermiddag. Pluggade, hjälpte till att fredagsstäda, drack massa kaffe, stannade på middag. Myste över en fredagsfilm.
Så har den här dagen gått utan att man gjort speciellt mycket. En hel fredag, dagen som man ska längta till under hela veckan, dagen man ska se fram emot. Den känslan är inte riktigt där.
Imorgon händer inte så mycket förrän vid 17.00 då vår familj ska hem till Linas familj på middag. Systrarna får chans att uppdatera vad som hänt. Kan bli mysigt och trevlig.
Men är detta verkligen helgens höjdpunkt? Jag klagar inte, det är väldigt trevligt med familjemiddagar...
Hade tänkt att jag skulle gå på någon slags medeltidsfirande på nationen, lånade t o m en fin medeltidsklänning av Alexandra när jag var nere i växjö nu senast. Men den lär ju bli kvarhängandes i garderoben, om vi nu inte ska ha medeltidstema på 60års middagen... en ganska rolig tanke måste jag säga =)
Ok, november är ingen höjdare, vi är väl alla medvetna om det, och sen blir man väl lite halvoglad av vissa omständigheter, men what to do? Om en vecka är november över, och det ska bli så otroligt skönt. Vet inte varför just den här månad har en så obehalig tendens att sprida dålig stämning, trötthet, ångest hos de flesta? Är det för att dagsljuset och solljuset inte räcker till? Har sommarens d-vitamin lager redan börjat tunnats ut?
Nu ska bara den här helgen och nästa vecka och helgen efter det gå förbi... Jag vill krypa ihop och bli kramad av världens mysigaste famn. Tre veckor är lite lång tid, men efter regn kommer solsken! Och jag längtar till den decemberdagen då solen kommer skina glatt mot mig!
December har alla fördelar som finns, och jag längtar dit... OM jag gör =D
Tänka sig på en torsdag
Eller kan det vara att jag åt en otroligt festlig lunch med Lotta?? Jag gissar på en kombination, jag är ju alltid så diplomatisk, det har min mamma... aldrig sagt att jag har varit, men jag stämmer henne inte för det....
Jaja. nog tjatat om saken. Vi pratar om mat istället. Ja det gör vi.
Lunchen var otroligt roligt, det var länge sen... ok, sedan jag kom hem till Uppsala, som jag skrattade så här mycket sist. Litteratursociologer som vi båda... är, försökte vara, blev, så vet Lotta och jag allt om den stora betydelsen av ÅNGEST. Så, vi hade en ångestfylld lunch.
"Det är november, det är det som är hela felet. Jag har insett det. November är fel!!! Det blir bara mörkare, gråare, kallare och det är inte över än...Man vill bara gå och dö, långsamt, som en... en...[ tystnar och tänker efter en stund] nanananana... "
" Ja, och har du tänkt på det. När man var liten så frös man aldrig! Kan bero på att det alltid var ngn vuxen som satte på en mössa i tid och otid, och... är du trött? Då bär jag dig... Men nu, nu är det bara... det är kris..."
"O ja, det är precis vad det är.... Kris var ordet... sa flickan."
" Mmm, och det var bara för några år sedan som jag insåg att, det är inte fel på mig, det är fel på november..."
"Och det värsta är att det är så hääär - visar med armarna - lång tid innan det växlar, vilket vi ändå inte märker av, och det sedan långsamt långsamt börjar bli lite bättre."
" Så, vi går egentligen bara och väntar på den stund, då vi inte kommer att märka, att det sedan långsamt börjar bli bättre... Men tappa inte tron gott folk, det är ju i alla fall dagsljus ute... eller ja, mindre mörkt. Som att stå i en garderob. Finns lixom inget hopp om livet."
"Ja, man tror att man lever, men det gör man inte. Man är egentligen död, och man är död ända tills april. Då börjar man kunna känna på riktigt igen. Ja, jag kan ju inte riktigt förklara saken - det är något tekniskt. Död på insidan... ja, det är ångest... känn på det, död på insidan..."
"Ja, det är vackert... som en fiskmås som attackerar... hugger och sen... flyr... å så blir det svart, eller jag vet inte?
"Mmm precis precis, den flyende måsen... Ja, det är samma ångest! Det är det där påtagliga, nakna va, som riktigt...
" ...tränger in i själva kärnan, punkterar, på djupet!"
" Javisst vet du!"
" Ja, jag säger då det, lögner är det enda som existerar i dagens samhälle. Bara lögn, ljug och själviskhet."
" Jaha...jasså... Ja, alla tänker bara på sig själva, och Ingen bryr sig om MIG. Det är skamligt, folk är så egocentriska nu för tiden."
" Jajemän, menar det. Alla är så upptagna med att bry sig om sitt, och så bara: Du får ansvara för ditt eget liv, Du är en egen människa, bara så där, in my face... ingen sympati alls..."
" Ja och lögner, vet du... ta bara den där Viktor Rydberg... vilken... lurifax... bara ljug, rakt av. Snön ligger vit på taken... jag frågar dig nu, rent ut på svenska, När hade vi senast snö på julen??? Och bara tomten är vaken... pfff, vi är minsann flera som är vakna och jobbar på julen. Så det så... känn på den du, gubbjävel."
"Mmm, faktafel och bedrägeri."
" O ja...bedrägeri och fusk... och lur!!! Mest hela tiden!"
" Ja, herregud, man kan ju inte ens gå på toa ifred innan någon har lurat av en dasspappret..."
---
Och så höll vi på, i ungefär två timmar... Jag och Lotta är dynamik i kubik. Några frågor på det?
Väl hemma fastnade jag - som vanligt - vid datorn, men jag tänker inte ge upp. Jag ska ta mig i kragen, och läsa lite i Svensk idéhistoria. Sen tänker jag mig att jag spontanäter en banan, och kanske kikar in ifall 1Q är hemma på sitt kontor och är kramledig...
Låter det som en bra torsdagsplan??
OM det gör, det är en sån fantastisk plan, så om jag inte hade vetat bättre, kunde jag ha trott att det är någon annan som har planerat den åt mig... Så bra är den!! Tänka sig vad en liten bananslusk kan göra på en torsdag!
Nu är min vecka tekniskt sätt slut, inte för att det har varit så mycket min vecka, men den är i alla fall slut. Imorgon är det fredag och det innebär inget fredagsmyyys för mig inte. Nope.
Å nästa vecka är det barnveckan, vilket innebär att 1q är hemma med sjuka barn, både på dagarna och på kvällarna = jag får inte se honom alls. Och sen har vi helgen efter det, som innebär "mitt-terminsresa" för heltidare, så även den helgen går bort. Men som tur är så har jag glöggmys inplanerat så jag får väl ta och roa mig på egen hand med systrarna!!
Ja, vad kallar man detta på svenska - oflyt kanske?? Men, veckan efter det så ordnar nog saker och ting upp sig!!! Man får la ta och hoppas på det bästa!!!
Men då har vi, hör och häpna, kommit in i december.... vad ger ni mig för den??
Slutsats: November är - mycket riktigt Lotta - en stor skitmånad, på alla tänkbara sätt och vis. Men snart är den över!!!!
Och jag ser storligen fram emot detta, på alla tänkbara sätt och vis.
Nu... en banan!!
Växjö, Nässjö, Halloween, Tacomys - resumé
Jag for ned till tropiken Växjö. Spenderade två dagar med Emlan, innan jag satte mig på tåget mot Jönköping. Fick ta en eländig buss mellan Värnamo och Vaggeryd, för att sedan byta tillbaka till samma tåg igen... Ibland blir man lite trött på kommunikationer, som inte fungerar.
I Jönköping - efter lite variationer om VAR exakt vi befann oss. Naturligtvis stod jag på den västra delen och de andra på den östra delen, men lite promenad är gott för själen - så möttes jag upp av tre pigga och glada filurer, Emma, Maddie och Malin.
Vi brummade oss ned mot hålan, förlåt, det lilla samhället Hok, och tog av mot vänster. For förbi sjön, åkte nedför den långa backen, tog till höger vid Emballageskylten och for förbi Alexandras hus. Vilket resluterade i att vi fick vända och Alexi fick gå ut på vägen och blinka åt oss med en ficklampa i det småländska kvällsmörket.
Men vi kom, vi hittade, vi segrade!!
Sedan kom den stora Förvandlingen. Vi skulle ha litterärt spöktema, och vi var aboslut bäst!
Alexandra - Fru sorg [Jag hävdar bestämt att hon var Fru Lusta från Stiernhjelms Hercules]
Frida - Hjärter dam ur Alice i Underlandet
Matilda - Lady Chatterley ur lady Chatterley's lover
Camilla - The wife of Bath ur Canterbury Tales
Malin - Den maskerade hämnaren ur Zorro
Emma - Ofelia ur Hamlet
Matilda höll lite föreläsning om Cava och vin. Inte ofta man får höra uttrycket: "Det här vinet innehåller en väldigt intressant druvkombination!"
Vi tackar för citatet och håller det som ett av kvällens bästa.
Resten tänker jag låta bilderna tala för sig själva:
I ett hus, vid Tacohack: Jag och min hjälte
skogens slut: Dr. L:
Maddie dör av skratt: Skål, Emma och Malin: Alex och rosorna:
Här behövs inget emballage
The wife of Bath: Lady Chatterley drar Fru Sorg:
lite i volangerna: [läs Lusta, se bara på minen]
Litterärt, så säg? Mästerfotografen: Cava, julmust samt
övriga flaskor:
Tre små gummor: Döv, blind och stum: Cavaprat:
Skål i Champagne, Matilda & Alexandra: Frukost, pigga och glada:
förlåt, Cava:
Emma & Malin: Matilda vägrar kort: Alex kaffekokar:
Tre med te: Glad, trött men glad: Jag och Alex:
Klar för avfärd: Hästar: Hästtjejer:
Linköping, hurra: Matildas hus: Knackelibang på dörren:
En strutsboa är ett måste: Vi brummar vidare: Malin uppslukad
av en bok:
Jag är taggad på att gissa/sjunga Disneyklassiker:
Gibberish eller dikt om skönhet?
Avspeglad i ett spegelglas.
Världens vackraste människa. Strålar i tysthet och livnär ögats hunger.
Balans, fägring, symmetri. Ingen såg till insidan. Ytan tog all plats.
Du mötte ordsmicker, sattes på piedestal.
En konstnärsduk bedömd, med en önskan om att måla om ett penseldrag eller två.
Dina skrattpärlor höljdes i skygga småleenden, livselden gick den blinde betraktaren förbi.
Ingen ville se ditt bultande hjärta.
Du stelnade av ord. Koagulerade av omgivningens känslokyla.
Du blev en frostig yta, kläddes in i glas och begravdes i en ihopsnickrad ram.
Men innerst inne brann elden fortfarande i dig.
Imman blev ditt tysta mostånd mot den nyputsade glasrutan.
...
Någon försökte gömma världens vackraste människa i en spegelbild.
Men jag såg det bultande hjärtat. Jag stannade. Jag gick inte förbi.
---
Det tar slut, finns ingen inspiration alls. Nu har jag pustat över den här texten ett bra tag och jag kommer ingenstans. Texten måste vara minst en halv A4 och det här är bara en 25% av vad som ska till.
Uppgiften handlar om att vi ska "låta det abstrakta begreppet Skönhet inspirera till en dikt eller en prosatext. Försök fånga eller beskriva det vackra och hur det påverkar er".
Nja, nu tror jag i och för sig att min text inte är "rätt", jag beskriver inte det vackra eller fångar känslan av hur skönhet påverkar mig. Men det är väl en kreativ uppgift, då får jag väl lösa det på mitt sätt??
Nåväl, jag kommer förmodligen akutskriva om texten i helgen eller så, när jag börjar se vad alla andra har gjort. Jag vet, dåligt att falla för grupptryck... Det är ju just det unika som ska framhävas, om man ska tala som romantikerna gör... om man vill - Och det vill man. [Titta, mina kunskaper i idé - och lärdomhistoria börjar betala sig]
I alla fall, det måste till något bra avslut på den här dikten. Jag vet inte om liknelsen mellan en människa och en tavla/spegel är särskilt snyggt gjord, men det är allt jag har just nu.
Värme
Det är varmt i luften. Kvällsluften är ljummen och det är november, det går bara inte ihop.
Man behöver inga extra vantar eller någon mössa, för att inte tala om halsduken, som man mest har för syns skull. Inte kan man gå utan halsduk i november, hur skulle det se ut?
Det är ungefär en resumé av mina tankar när jag traskade hem från Linis ikväll. Ja, nog hade jag tänkt att jag skulle plugga, och nog pluggade jag alltid. Men jag var otroligt sällskapsjuk där runt kvart över åtta snåret, så jag bjöd in mig själv på lite film - och vindruvsmys. Det var otroligt länge sedan jag åt vindruvor att jag nästan glömt bort hur gott det smakar. Som... blålila sötma, kan man beskriva det på något annat sätt?
Så, det blev alltså inte riktigt som jag tänkt mig den här helgen. So what? Imorgon är en ny dag, och för mig innebär det specifikt en kvällstimme då jag äntligen får träffa Petter. Då jag får rå om honom alldeles för mig själv. Den tanken muntrar upp något oerhört!!
För även om november försöker göra sitt allra bästa för att verka mindre avskräckande - sure, det är skön temperatur utomhus - finns det inte särskilt mycket ljusglimtar att se fram emot.
Min vecka blev lite så där struken/omstrukturerad/omplanerad, men av skäl som jag förstår. Det gör inte kram-mys-gosbehovet mindre, men jag får i alla fall chans att se och träffa honom, alltid något =)
På lördag den 21, är det familjemiddag med både min och Linas familj. Helgen därpå är det väl, om jag inte är helt borta, första advent med inplanerat glöggmys hos Annika. Den söndagen råkar även infalla på min vecka, I say no more...
Nu blev klockan - igen - på tok för mycket för att jag ska kunna fortsätta.
Bilder från Växjöresan ska läggas upp, jag lovar, men det får bli en annan dag!
Have you met miss...
Hon är den som halvsover på tåget, på säte 54 - fönsterplats minsann- och vaknar till någon gång då och då och tittar på det mulna vädret som hon åker förbi. Karln på sätet bredvid leker viktigt och pratar med diverse herrar i telefon och miss Lind mumlar för sig själv; Om du inte håller tyst nu, KARL, så kommer jag snart att kasta mitt kaffe i ansikte på dig, och då ska vi se hur kul det blir... Konstig stämning! Men fröken tyglar sina ilskna tendenser och gosar ner sig i sätet istället. Men hon tänker minsann bre ut sig ordentligt på sätet, som straff!!!
Happ, då var man på väg ner igen. Ikväll väntar middag àla pasta med specialsås, två träningspass nere på VUGI, tv med "so you think you can dance?" och sussa i dubbelsäng.
Nu är visst maten färdig... Måste gå... Schemat drar igång!!!
Ikväll
Hemkommen från pizzamys hos mellansyster. Men nu får det räcka, nu är jag strikt. Hit, men absolut inte längre... Nu är min gräns nådd!
---
Det projekt som ligger på mig just nu är att påbörja packningen till växjö. Bra att jag i alla fall hämtade ut tågbiljetten idag. Alltid något!! December tänker jag skita i, nu får det vara nog.
Får se hur det blir på lördag när jag kommer hem. Tur nog börjar föreställningen vid åtta snåret. Tills dess borde man ha hunnit hem.
---
Idag var det en synnerligen märklig dag. Eller så var den inte märklig alls...
Antagligen var den inget att prata om, Lina röstar för det senaste. Två glas julmust senare röstar jag för samma sak. Man blir så knasig.
---
Resten kommer bara bli tomma ord
Farsdag, Söndag, Juldag
Det spelas varma och omtänksamma jullåtar på min spellista och i fönstret lyser min adventsljusstake. Det kan inte hjälpas, i början på november eller inte, nu har jag fått - stampar hårt med ena foten i marken - nog av all denna trista gråa skit.
In med värme!!! Varde ljus!!! Kärlek och pepparkakor åt alla!!!
Det bästa med dagen var när jag fick sätta mig i den lilla gråa bilen med systrarna och åka iväg till Fullerö och titta på deras julsaker. Tyvärr har det ine kommit tillräckligt med pynt än, men om några veckor... ååå då kommer det krylla av nystade tomtar, vackra ljuslyktor, kulörta julkulor, glitter och halmgrisar och bockar. Överallt. Som att promenera rakt in i Tomteland. Å alla är snälla mot varandra, ger små uttänkta gåvor och tar sig tid och bry sig om varann lite extra.
Jaja, visst kan man tjata om de kommersiella syftena med julen, men va sån då. Gå å bada! Va gnällig och tjatig och negativ och dum i huvudet! Det är inte den julen jag förespråkar. Jag råkar bara vara ordentligt frälst i tanken att människor träffas och myser med ljus, glittrande gran, massa mat och ledighet. Att det sedan finns människor som inte har familjer eller att familjefirande slutar i storgräl, det kan inte jag hjälpa. Det är mest korkade familjer som gör så, och helst borde de alla insjukna och dö i svininfluensa!!!!! [ojoj, kanske inte ska önska livet ur dem... men nog kan de få vinterkräksjukan på julafton i alla fall]
Jag vill ha MER JUL!!!
Jag vill ha värme i mitt rum. När man kommer hem till Uppsala igen, efter att ha varit borta ett tag, låser upp dörren och kliver in, slås man av hur kallt det är. Grått och kallt. Ogästvänligt kallt. Ensamt kallt.
Borde egentligen gå och dricka te, eftersom vi nu har fått en ny tekokare, thanks to me. Helst skulle jag dock vilja dricka glögg med russin och mandlar. Köpa en jätte stor kopp där det får plats jättemycket glögg i.
O gosa runt i min mysiga röda fleecemorgonrock m tillhörande sockor. Då skulle jag trivas.
Nu är det snart måndag, snart ner till Växjö igen. Längtar då till fredag, då vi ska återsamlas mina gamla kursare och jag och ha tacosknytis, vinprovning och maskeradutstyrsel. Och sen är det bilresa hem på lördagen, hem till Uppsala och min vecka!!!
Nu skalar jag en mandarin och det doftar härligt om fingrarna efteråt.
Strandsatt
Tidigt farsdagfirande i Alsike.
Kvällen gick och tydligen stannade jag kvar.
Sover i Alsike. Igen.
Man kan få huvudvärk för mindre...
Det var inte så att jag kunde ha gått på bal och dansat vals till 04.
Det var inte så att jag kunde ha dansat och stimmat på Stadsteatern med mellansyster.
Varför gjorde jag inte det då?
Försent insåg jag att min Växjötripp inte alls gick av stapeln den 7 utan den 10 november. Vet inte var jag har haft huvudet [läs min kalender] men den har tydligen inte varit uppslagen och legat mitt framför nosen på mig...
Det blev ändrade planer på julklappshandlandet vilket resulterade i att Farsdagsmiddagen framflyttades till lördagkvällen. Allt eftersom att mitt humör sjönk djupare neråt, föll även orken att träffa människor och dansa, något som annars är det roligaste jag vet.
Jag har helt enkelt gått och gömt mig i Alsike den här helgen, och varit fruktansvärt onyttig. Rent extremt oproduktiv och aningen ond i huvudet, lättretlig och orkeslös. Att det är fel vecka hjälper inte på något sätt till, och då menar jag verkligen fjärde veckan fel vecka. Sen är det inte... ja, jag ska sluta prata om saken.
I alla fall om jag hade haft en elak tvillingsyster, är det med största sannorlikhet hon som regerar. Hon brukar leva på att vara sur och bitsk.
Just nu finner jag fel på precis allt. Och jag drömmer mardrömmar, det gör jag aldrig annars.
Vet inte vad det är, men jag blir otroligt stirrig och obekväm när jag ligger och sover i den här sängen. Det är som om den vet att de senaste gångerna jag sov i den, brukade jag få oroväckande telefonsamtal mitt i natten, och då var jag alltid fast i Alsike och kunde inte ta mig därifrån, hur förtvivlad jag än var. Känslan att vara totalt strandsatt på en plats, där inga busskommunikationer finns att tillgå på kvällar eller helger, även då man bara vill därifrån.
Så ligger man här i sängen igen vid ca: 23snåret - eftersom man är hemma igen, blir man genast inplacerat i barn/föräldrar-facket igen: "Du ska väl gå och sova snart?" - och bara väntar... Väntar på minsta ljud från telefonen, att den ska börja skaka, ringa och hjärtat förbereder sig på att det ska börja slå som en galen bongotrumma.
Så stressar man upp sig, totalt i onödan, och ligger och vrider och vänder på sig, går upp och öppnar fönstret, går upp igen och dricker ett glas vatten, snurrar runt i sängen och lyckas somna så småningen. Givetvis får man inga behagliga drömmar genom att somna på detta sätt, nej så roligt ska man inte ha det. Nej, folk dör, jag blir jagad av någon galning, människor förvandlas till gamla spöken och beter sig på exakt samma sätt igen, så att man får ligga och snyfta i kudden som en annan femåring.
Vaknar upp och är på uselt humör, det underlättar inte den pigga väckningen och de återkommande ropen ifrån köket om att frukosten är färdig, tevattnet blir kallt, kom nu innan vi hinner äta färdigt, upp och hoppa....
Och nu ska man göra detta igen. En lördagkväll. Med andra ord, strandsatt. Obekväm. Snabba blickar mot telefonen, puh, ingenting. Ska jag bli besviken eller lättad? Dumma dumma Millan!!! När ska du lära dig, döm inte någon för andras brott. Haha, oskyldig till motsats bevisad, är jag någonstans inställd på skyldighetsfaktorn va?? Inget som helst skäl till det. Otroligt dumt, förnuftet blir galen på detta uppenbara tecken på osäkerhet hos mig. Var jag tvungen att odla och rota just den här känslan så himla djupt? Dumma unge. Jag ska vara lugn och trygg.
Jag råkar tycka om världens goaste person. Andas. Så där ja, fokusera på bättre saker. Snart är det måndag, en gosig kram av en speciell famn och sen är det lugnt. Oro borta. Men det blir bättre för varje gång. Alltid något. Processen går framåt. Jag kan ha hittat alldeles rätt.
Suck. Orkar inte med Söndag, orkar inte med Växjö, orkar inte med otäcka tankar, orkar inte gå och vara så här obehagligt lättretlig till mods.
Jag borde gå och lägga mig och sova igenom eländet.
Don't let it get to you
C'est la vie! That's life,
and that's how it's gonna be
Dags för Fredagsmyyys
Hur skön kan en fredag vara? Jag bara frågar, hur skööön kan en fredag vara? Nej, men... så snuskiga tankar ni får i huvudet... Fuff, era liderliga tomtar och troll... jag säger bara usch, fy skäms, skamliga djur!!
Nej, min dag har - än så länge - varit helt ärbar och innehållit följande:
Sovmorgon till nio, vaknar och ser att 1Q är uppe med tuppen och fixar kaffe... mmm...
Trevlig morgon, utan morgonstress och skön promenad fråg Flogsta tillbaka till stan.
Hem till den ljuvliga duschen.
Mail om inställd lunch.
Hmm, det förkortar ju min "att göra lista" för idag:
Lista för idag:
Lunch
Handla farsdagpresent
Åka hem till Alsike
Myskväll m. syster
Jag kan knappast klaga på min dagsplanering direkt, det kan vara en av de bästa listorna på länge.
Nåväl, jag duschade, mötte Olle i korridoren, dividerade om huruvida man kan klippa sönder skjortor för att få matchande ficknäsdukar till kavajer, vi är fortfarande oense... Sedan skuttade jag vidare ner på stan för att handla en slips till pappa, som jag kikat på i flera veckor.
Men VAR hamnar jag? Jag lovade mig själv att jag bara skulle titta, bara kika lite lite, ifall att de hade fått in något intressant... Vem försöker jag lura??
http://open.spotify.com/track/7KLg1jrq85AwEZKTeefXUW
Om B1 är lakritspipknarkare, B2 julmustknarkare, är jag absolut underklädesknarkare! Och New Yorker har allt det där som jag söker. Vinrött, rött, svart spets, glittrande stenar, genomskinligt vitt, rosetter och guuud....
(Jag har dock inte riktigt hämtat mig efter döden i New York, då jag hamnade i underklädeshimlen på Victoria's secret.)
Dessutom är jag den värsta sorten, eftersom jag gärna vill ha flera sorters trosor att varva med som ändå kan matcha med en och samma bh. Så att man alltid kan vara välmatchad.
Jag kan säkert försvara mig med att Om jag någon gång skulle råka hamna i en olycka och läkarna måste klippa upp min tröja för att kunna operera, så är jag i alla fall välklädd på insidan oxå. Insidan räknas!! Eller för att citera populärkultur àla Rebecca Bloomwood: "Underwear is a basic human right"
Anyhow, jag är inte så syndig som jag ser ut... or am I? Jo, jag kan minsann tygla mina liderliga lustar, visa att jag har karaktär nog att ägna mig åt det njutbara gratisnöjet att bara titta lite... hrm hrm...
Ojoj, har de dessa små par inne, och i min storlek också, så fruktansvärt lägligt. Måste bara ta ned de silkestunna plaggen från galgen och känna på kvaliteten, fantisera om hur de ligger rena, nyvikta i min byrålåda och bara väntar på att jag ska välja just dem och ta på mig... Suck och Stön!!!
Men jag som är fattig student, inte kan jag gå och spontanhandla så här på en fredag? Och flera par? Jag har ju redan så många, inte behöver jag ett par...ok två par till, inte! Nej, ojoj va oekonomiskt... Hmm, jag kan ju i och för sig hänga undan kläderna i mitt namn, bara för att få känslan över att de är mina, att de finns undanhängda under mitt namn och att jag när som helst kan gå in och betala och så är de mina... Men nej, jag har gjort så allt för många gånger... De hänger här och de är i min storlek... Det är meningen att jag ska ha dem. Slutdiskuterat!
Ok, måste hitta lämplig ekonomisk ursäkt för detta och det snabbt. Lösningen är enkel. Det är ju mig det handlar om, och vad är mer självklart för mig än Julen? Tadaa, jag köper mig en tidig julklapp!!! Briljant, inte sant?
Så lätt brände jag min osjälviska shoppingrunda. Köpstopp ett blev alltså på grund av egenprioritering, duktigt!
Nåväl, jag kom iväg till Brothers och hittade min gudomliga blåa slips med invävt mönster i tyget. Present till pappa! Så skuttade jag vidare mot film-och skivinhandlandet, på förfrågan från mamma.
Fyra kassar senare, Färdig!!!
Buss, 182, mot Alsike.
Lunch; korv och potatismos.... ÄLSKAR potatismos.
Eftermiddagspromenad i nya Alsike med mamma och syster.
Till Knivsta och middag, pizza, med syster och tillhörande sambo Niklas.
Får en chokladkalender med Nalle Puh och alla hans vänner bara för att jag har världens bästa syster!!!
Svensk tv-tittande; "Det är dags för Fredagsmyyyys" Förkväll. Ullared. Idol 2009. Vinägerchips.
Hem. Sova i Alsike. Flickrummet. Vinröda tapeter. 90 säng. Fluffiga kuddar. Pyjamas. Ingen godnattpuss.
Dock har jag de mest bedårande, små och slinkiga underkläder inköpta, liggandes i en sprillans ny New Yorkerkasse nedanför min säng.
And that may count for something.
Varning för Gris i Flogsta
Grisvarning!
http://open.spotify.com/track/48ECV8WQM1KmF5vJD6PqsA
Idag, efter en ca: 1,5 timmes köande, fick jag så mitt stick i armen och är därmed räddad från alla svin, som nu kommer att befinna sig i min närhet. Eller så har jag nu med vilje tryckt in en nål med sjukdomsbakterier in i armen och kommer nu att insjukna i en konstig version av denna pandemi... jag som var så frisk, otrevligt!
Den som lever, får se...
Än så länge känner jag inte av något, armen är lite öm och pryds nu av ett sött litet ljusbrunt plåster, i övrigt helt ok. Dock bävar jag lite inför tanken att jag ska få ont i musklerna och börja frysa så smått, därför var jag förutseende nog att klä mig i många många tröjor. För att vara på den säkra sidan.
As we speak, sitter jag i 1Qs soffa uppe i Flogsta och skriver medan han slumrar sött i sängen bredvid med rutiga lakan.
Naaw... en liten alfanalle... med otroligt välmatchande örngott, vinrött och blåvit-rutigt.
Ååå som en liten snarkade punchrulle och ändå inte...
Hmm... hur kom jag in på ämnet punchrullar? Ingen har väl hört talas om snarkande punchrullar? Kan vara så att min associationsbana kopplade till att Olle fick sina punchrullar snodda igår och nu går på krigsstigen i korridoren, och att 1Q snarkar, snörvlar, snuffar en halv meter ifrån mig och ackompanjerar vackert med bastoner till min spellista på spotify...
Nåja, vad var jag inne på? gregorianska munkar? färg? Mat? Influensa? Punchrullar?
Vad har mer hänt idag? Det har varit en rätt så mysig dag måste jag säga. Klev upp, åt köttbullar, potatismos och brunsås, hämtade ut min kursbok från adlibris, köade till influensasprutan i 1,5 h, fick sprutan, kompensationsfikade inne på närmsta café, åt rabarberpaj med vaniljsås och stor latte, läste ur min kursbok, åkte buss med Petter hem till Flogsta, tittade på kommande biotrailers, nattade 1Q som var såå trött, och nu sitter jag och skriver blogg och lyssnar på spa-inspirerad gregoriansk munkmusik. Det ni...
Men snart börjar jag bli lite hungrig... Och Petter som måste skriva massa saker till UNB och göra bordsplacering till höstbalen... Hur ska det här gå till? Och jag som vill bada badkar... och ha bubblor upp över öronen och bli som en rosa liten minigris med nasseöron och pigg liten nos, som kan snufsa runt i badkaret och nosa på allt som kommer i min väg... nos nos nos...
Nu står man lite inför valet och kvalet här... Ska jag väcka min sovande 1Q? Som tur är så har han inte något fruktansvärt morgonhumör, som jag tidigare har stött på, och som jag själv ibland kan göra mig skyldig till. Jag riskerar alltså inte liv och lem genom att väcka honom. Och om jag väcker honom nu, kommer han i alla fall att kunna sova gott inatt... Och om han vaknar nu, kommer han förhoppningsvis att hinna med alla de saker han måste göra klart idag...
Men han ser ju så söt och nöjd ut där han sover. Inte vill jag väcka honom, när han verkar ha det så skönt...
Eller jo... kanske, om jag gör det på rätt sätt... Den lilla nassegrisen gör sig beredd på ett litet skutt... ;)
Färgskala
Jag är på promenad från Engelska parken; från dagens föreläsning om "Upplysningens propaganda", från x antal kaffekoppar, går jag ut genom glasfoajén och tänker på hur trist allt ser ut inomhus. Vem har kommit på den klyftiga idén att måla om allt i gråskalor? Vem är den skyldiga? Vem måste vi mörda?
http://open.spotify.com/track/6LHv4T3bEvJAhvmyat5ke7
Men så fort jag stiger utanför byggnaden lossnar lite av den trötta känslan. Ute är det frisk, kylig luft, solljuset flödar på den lövbeklädda marken, träden lyser gula och kopparröda, och det är varmt i ryggen av eftermiddagssolen. Jag drar min mörkblåa halsduk tätare om halsen, fingrarna glider in i ett par stickade vantar och sedan är jag redo att promenera den långa vägen hem igen.
Har jag plötsligt gått och blivit färgmedveten på äldre dagar? Varför uppmärksammar jag den gråa inredningen, som verkar dyka upp överallt, var jag än befinner mig? Men jag kan inte hjälpa det. Jag blir så less på hur folk [läs pack och dylikt patrask] kan låta ett nybygge inredas i så fruktansvärt tråkiga färger, som olika nyanser av grått. Hur svårt är det att leka lite med en färgbutt? Det innebär verkligen inte att man måste måla om i skrikiga och hemska kulörer och säga: SÅ, är du nöjd nu då?? Det är ju färg överallt...ser du, färg färg färg?? Nej, stil ska det vara, stil och finess. Ååå om jag istället hade fått leka, då hade det varit guld och/eller rostfärg som kontrastfärg till allt det grå. Eller plommonlila... Naturfärger är bra, och dessutom så otroligt vackra.
Jag borde gå i färgterapi. Eller få leka loss med en massa färg på en duk. En enorm målarduk. Och en massa färg. I tjockt lager. Eller möblera om mitt rum, eller måla om, eller...
Pratade med Matilda idag och fick senaste nytt från Eden. Tydligen finns det björnar där uppe så här års, en massa glögg, kor och lantlivstidningar. Och en inomhustoa och en jättestor vedeldad badtunna på gården.
Saknas väl egentligen bara golvvärme i badrummet och ett stort badkar med tillhörande handduksvärmare... eller en bastu där man kan "kasta in handduken". Men vin och kaffe finns där i mängder, så det går nog inte någon som helst nöd på skrivinspirationen...
Ååå... Blir ju lite avis när man får höra om allt det där, när man själv kikar ut på den isblålila himlen, som skvallrar om att den snart tänker dra ett stort mörkt täcke över sig och natta dagsljuset, som sedan inte tänker vakna förrän imorgonbitti, och ljuset tänker minsann ha sovmorgon oxå - till på köpet!
Skulle gärna ta en pausvecka och dra till något soligt land, att sova i en solstol är något av det skönaste man kan göra. Eller få massage. Eller ta ett hett bad. Eller varför inte bara bosätta sig i en vecka på ett SPA och ägna sig åt att dricka litervis med kallt vatten, äta delikata fruksaftdroppande frukter, hälla i sig nyttig yoghurt och ta Yoga- eller Pilatespass, träningscykla, ta långa uppfriskande promenader, sova i ett bubbelbad, få helkroppsmassage och andas ljuvlig citrusdoft från alla aromaljuslyktor som står utplacerade på det varma golvet...
Som min mamma har uttryckt det: "Ibland vill man bara sjunka genom en lucka i golvet - och komma hem, utvilad från spa..." Min mamma är en mycket klok kvinna.
Nåja... Från färgdröm till svartvit verklighet.
Petter gick iväg på trerätters 1Qmiddag och jag klurade på hur jag skulle fördriva tisdagkvällen. Ringa Syster!!!
Jag satte mig på ett tåg till Knivsta, köpte med middag och traskade upp till Annika och Niklas lägenheten. Där blev jag sedermera bjuden på middag, så min lilla ask med köttbullar och potatismos fick glatt läggas in i kylen.
Sen blev det klassisk tisdagstvkväll = Desperate Housewives. Som jag har längtat. Har inte kunnat se det på jätte länge. Det är nog ett av de få program, som jag saknar att se på, sedan jag flyttade till Uppsala och inte har kanal 5, eller ens tittar på tv längre...
Och sen kom det bästa: Vi drack glögg och åt pepparkakor med ädelost på..... mmmmm....
Det var dessutom en jättegod glögg, tror den hette "Vit apelsinglögg" eller något sånt, hur god som helst!
Kommer hem och ser att någon tjuvat min Keldasoppa i kylen.... jaha...
Ja, jag är inte förvånad, det har pågått stölder i ca: två veckors tid nu. Som tur är så lagar jag ju inte så avancerad mat, så det gör mig inte jätte arg. Mera synd för den som fick sin hemlagade lasagne tagen, med tillhörande matlåda.
Hmm, förgiftningsidéerna flockas i korridoren och snart kommer någon få nog och DÅ vet man aldrig vad som kan hända!
Nå nå, nu ska jag bara byta om och krypa till kojs... och sussa medan jag väntar på Petter.
Mmm... tänk att få bo i ett badkar med bubblor...
November
Lövkala grenar mot gråmulen himmel. Hej och hö, Varmt välkommen November!!! http://open.spotify.com/track/68ubAQv3jDwMFRgVZtWIUH
Det blir visst inte bättre för att tiden går. Helst hade jag velat gå och sova i 100 år, men det är väl knappast kamratligt gjort mot resten av världen som kämpar på i höstmörkret.
Uppdatering: Söndagen passerade, glittrade förbi som en av veckans höjdunkter.
Verkligheten är tillbaka. I mitt fall innebär det att min nya kurs i "Idé och lärdomshistoria" har börjat och kommer nog inte vara så hemsk som jag först föreställt mig.
Tillbaka: Då var den alltså här. November. Kan nog vara den allra värsta månaden som någonsin skapats. Eller det kanske blir skillnad i år? På trolighetsskalan: 3,2 - icke troligt. Men det skadar väl inte att tänka optimistiskt? Tycker mig ändå känna en liten förbättring, det gråa är inte lika grått den här veckan...
Men jag ska inte svära på saken, eftersom känslan förmodligen bara är temporär. Fråga mig samma sak nästa vecka och du kommer med stor säkerhet att få ett helt annat svar.
Nåväl, än så länge har november visat sig från sin bästa sida. Idag har än så länge varit en ganska produktiv dag: har gått på dagens föreläsning, hunnit med att tvätta och städa och ska nu komma ihåg att hämta min kursbok och lämna igen "Hotelliggaren".
Vad kan mer hända idag? Kanske blir det en trevlig middag med Lina? kanske blir det en promenad till Flogsta? Förhoppningsvis båda. Jag vill ha trevligt matsällskap och jag vill ha miljöombyte.
Ojoj, mycket jag jag jag här...
---
Hmmm, städat färdigt, tvättat färdigt, har nybäddat i sängen, nu vad?
Borde läsa Matildas blogg och uppdatera mig om vad som händer där uppe i Eden. Är ruskigt avundsjuk ;) Millan vill oxå åka bort till en stuga in några dagar och gömma sig, och bara ägna dagarna åt att skriva, promenera i naturen, sitta på en fårfäll och dricka varm choklad vid brasan... vill osså.
Jaha, så blev det mörkt. Inte sugen på kvällspromenad just nu, men det lär väl dröja ett tag med den promenaden, om den nu blir av... man vet aldrig vad som händer.
Jag kanske skulle ta mig en riktigt varm dusch, med så där riktigt hett vatten?? Gosa in sig i en stor varm handduk och sen bara dra på sig en mysdress och stora fluffiga sockor?? Låter lockande.
